Bützow. Jag har inte funderat på namnets härkomst, eller varit så intresserad av någon slags urhistoria till min mammas födelsestad där släkten bott ett par generationer. Men med min mans koppling till obotriternas ledare Niklot vaknar intresset. 

Det visar sig att vilka städer jag än tittar på i Mecklenburg så är de inte tyska utan västslaviska skapelser. Allt går tillbaka till Gunnars anfäder Niklot, Pribislaw, Heinrich Borwin I och Heinrich Borwin II zu Werle som alla var just det: västslaver som sedan bildar huset Mecklenburg med dess förgreningar. 

Vid Schwerinsjön där slottet i Schwerin ligger i dag har Gunnars anfäder av huset Mecklenburg härskat. Foto: Gunnar Ekberg

I slottet i Schwerin hittar man Bützow som en del i hertigdömet. Foto: Lena Breitner

Jag har sett mig som slavisk på morfars sida. Nu inser jag att jag antagligen också är det på mormors sida, men att det är så långt iväg att det knappast går att bevisa.

Antagligen är Gunnar och jag släkt på flera håll via Mecklenburgs historia. Hans mt-anmoder Catharina Stoltz är ju kopplad till folk från Mecklenburg. Det har ett mt-test bevisat. Dessutom är Gunnar via Claes Edward Barnekow bördig från Rügen och Mecklenburg och andra delar av dagens Tyskland via flera grenar.

Mitt eget träd är inte lika lätt att kartlägga bortom 1600- och 1700-talet.

Vid floden Warnow förlade västslaverna borgar. En i dagens Rostock mellan Gehlsdorf och Dierkow precis där Warnow smalnar av, en i dagens Bützow. Båda städerna har alltså slaviska ursprung. Bilden är från Bützow. Foto: Lena Breitner

Warnow förenar, klostret i Bützow till höger. Foto från Wikipedia

Rostock kommer från polabiskans rastokŭ som ungefär betyder ”flyta isär” och som syftar på Warnow. Västslaverna bodde främst på östra sidan av Warnow i många hundra år. Initialt hette bosättningen Rozstoc, Rostoch, Rotstoc, Rotstoch, Rozstoc, Rozstok eller Rostok innan man 1366 hittade slutformen Rostock. Vid platsen fanns en västslavisk borg som förstördes 1161, det vill säga året efter Niklot besegrades och fick huvudet avhugget. 

Efter förstörelsen 1161 återfick Niklots son Pribislaw området 1167 och staden byggs upp igen med en borg. Heinrich Borwin I räknas som en (ny)grundare av Rostock då stadsrättigheterna gavs den 24 juni 1218.

En klassiker att fotografera sig vid: stadsporten Rostocker Tor i Bützow. Utanför denna grundades ett kloster 1468. Mamma och hennes familj bodde under kriget på Vor dem Rostocker Tor 21 a (troligen 1939-1943). Bützow tillhörde furstarna av Mecklenburg och grundades 1236, troligen av en bror till Gunnars anfader. Bützow kommer från västslaviska och här vid floden Warnow hade slaverna en borg på 1100-talet. Foto: Privat/Lena Breitner

För att vara en så liten småstad har Bützow en väldigt pampig kyrka. Förklaringen är att biskopen i Schwerin hade Bützow som residens sedan 1180 och hade det som huvudsäte en tid från 1239. Stiftskyrkan St. Maria, St. Johannes und St. Elisabeth började byggas 1366. Här är min mamma döpt. Foto: Lena Breitner

Slottet i Bützow var huvudresidens för biskopen i Schwerin från 1239. Foto: Lena Breitner

Biskop Berno i Schwerin vill breda ut sin makt. För att göra honom till viljes grundade Heinrich Borwin I nunneklostret Sonnenkamp i Neukloster 1219, benediktinerklostret i Dobbertin 1220 och klostret i Tempzin med sonen Heinrich Borwin II 1222. 

År 1226, året innan han dör, grundar Heinrich Borwin I staden Wismar, vars ursprung till namnet ännu inte klarlagts. Orten har tidigare benämnts Wismaria, Visemêr, Wismar (1147, 1167), Wyssemaria (1229) samt Wismaria (1237). Som bekant heter stadens replik av en kogg Wissemara. 

Kloster Rühn ligger strax utanför Bützow och grundades som cisternerkloster 1232. Klosterkyrkan färdigställdes 1270. I det gamla klostret finns i dag en trevlig restaurang och antikhandel. Foto: Lena Breitner

Biskop Bernos ambitioner har en koppling till mammas hemstad Bützow. Här fanns en slavisk borg castrum Butissowe 1171. Namnet är från västslaviskan och tros åsyfta på en person vid namn ButisBudis eller Bytis.  

År 1180 förlade biskop Berno i Schwerin ett residens till Bützow. 1239 blev Bützow huvudresidens för biskopen i Schwerin. Under några år på 1700-talet fanns ett universitet i staden, men det förlorades till Rostock 1789. Staden, som ligger vid floden Warnow, skulle alltså ha kunnat bli mycket betydelsefull. Nu är det en liten sömnig småstad, som fick sina stadsrättigheter 1236, dvs gavs troligen av Johan I av Mecklenburg som var bror till Gunnars anfader Nikolaus I zu Werle. 

Wismar grundades av Gunnars anfader Heinrich Borwin I. Namnets ursprung är omtvistat. Foto: Lena Breitner

Nikolaikirche i Wismar, byggd på sent 1300-tal. Foto: Lena Breitner

Den sista staden jag tänker ta upp är Güstrow, där mammas mormor levde till någon gång på 1960-talet. Staden grundades av Gunnars anfader Heinrich Borwin II någon gång mellan 1219 och 1226. Güstrow var residensstad för huset Werle 1229-1436. Namnet var ursprungligen Guščerov som antagligen kommer från polabiskans guščer (ödla). Det latiniserade namnet är Gustrovium

Furstarna av huset Werle hade tidigare sitt residens på borgen Werle, byggd på 600-talet av västslaver och vars murrester ligger i dagens Kassow mellan Schwaan och Bützow. Det var utanför denna mur som Niklot dödades av Henrik Lejonet och hans mannar.

Heinrich Borwin II grundar staden Güstrow i början av 1200-talet. Bosättningen är ursprungligen västslavisk. Här hade furstarna av Werle sitt residens. Foto: Wikipedia/Norbert Kaiser

By the way så är Henrik Lejonet en dubbel anfader till Gunnar. Först nackar Henrik Lejonet Gunnars anfader Niklot. Sedan gifter han bort sin illegitima dotter Mathilde med Niklots barnbarn Heinrich Borwin I.

Henrik Lejonet var av släkten Welf, som oftast härskar över Braunschweig och Lüneburg. Gunnars anfader Erik Brahe gifte sig som bekant med Elisabeth Braunschweig und Lüneburg, som var av ätten Welf och själv alltså bördig efter Henrik Lejonet.  

Journalist, fil kand i historia, fil mag i ekonomisk historia, fil mag i litterärt skapande (Författarskolan i Lund). Har gett ut boken Det hemliga Malmö 2020 (med Gunnar Ekberg) och Om Tango 2001 - om ordlösa samtal om konsten att kramas. Forskar i egenskap av journalist på WWII, Stasi och kalla kriget. Har skrivit uppslagsordet Stasi för Nationalencyklopedien.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: