De har gäckat mig. Mitt hus byggherre Ingrid Jönsson och hennes man samt inte minst vår arkitekt A.J. Nilsson, den mest mystiske av dem alla ty vi vet inte vem han var. 

Jag bor på Grynbodgatan 4 i Malmö och 2019 genomfördes en bostadsrättsombildning där de två fastigheterna på Grynbodgatan 4 och 6 blev Brf Väveriet 20-21. Sommaren 2019 sålde PP Pension våra två fastigheter med påståendet att de var byggda 1929 och 1930, vilket triggade arkivråttan i mig ty det var något som kändes fel. Våra hus såg inte ut som 30-talsskapelser. Numera vet vi att bygglov gavs 1911, att grunden lades nu i höst för 110 år sedan och att slutbesiktning skedde 30 september 1912, läs mer här.

Två rariteter är de runda blyinfattade fönstren från 1912 med originalinfattning.

Fascinerande att det är blått och grönt sett från utsidan men genomskinligt och gult sett från insidan.

Att nu veta att vi har ett mycket äldre hus lägger ett större ansvar på våra axlar. Vad kan vi få veta via arkiven om våra upphovsmän? 

Via sökningar på Internet hittade jag att vår arkitekt troligen även ritat Riga 2 eller dagens Regementsgatan 62. Via Brf Riga 2:s hemsida hittar jag gamla pressklipp där det framgår att A.J. Nilsson var snickare och ansökte om bygglov 1902. Men vem ritade huset? Signerade ritningar var vid den här tiden inte en självklarhet, har jag fått förklarat för mig av Malmös före detta stadsantikvarie Anders Reisnert. Arkitektyrket var inte så utbrett. 

Bygglov för Riga 2 lämnades in av snickaren A.J. Nilsson 1902. Det skiljer några år, och ett är under Jugend och det andra nationalromantik. Stilen känns dock igen.

Huset på Grynbodgatan 4-6 i Malmö är ritat i nationalromantisk stil i rött tegel med stendetaljer i granitimitation. Bottenvåningen skulle föreställa svart granit och övriga detaljer röd granit. Fasaden har dock förvanskats av tidigare ägare.

Vem A.J. Nilsson var tycks stå skrivet i stjärnorna. Han står i alla fall inte som ägare när huset står klart. Det är en disponent från Härnösand som flyttar in och äger huset 1906. Det visar sig att det är det som är lite spännande. Snabba ägarbyten på fastigheter är själva grejen. 

A.J. Nilsson gjorde ritningar i april (avslag) och maj 1911 (bifall). Ortsdateringen är Malmö.

Kan jag med säkerhet koppla ihop A.J Nilsson med Riga 2? Låt oss se hur nära vi kan komma. Låt oss börja med de som byggde vårt hus. Vad vet vi om dem?

Den 24 mars 1911 köpte Ingrid Jönsson, född Persson 1855 i Tygelsjö, fastigheterna som då hette Väveriet 1b och 1c. I kvarteret hade det stått ett bomullsväveri. Ingrid Jönsson var ingen direkt märkvärdig person. Hon kom från ganska normala bondeförhållanden i det vi i dag ser som en kransort. Som ung flyttade hon till Malmö och 1888 gifte hon sig med Ola Jönsson, som i vigselattesten står som arbetare. Han var född 1860 i Lyby. Hans far var åbo, det vill säga ägde sitt hus. Ingen potentat i sikte här heller. 

Bomullsväveriet i Malmö har gett namn åt vårt kvarter. Här ses fasaden mot Engelbrektsgatan.

När Väveriet stod klart hösten 1912 flyttade Ingrid Jönsson in med sin make och en 19-årig dotter på Grynbodgatan 4. Här bodde de till 1916 när dottern gifte sig och satte bo.

När de flyttade noteras det i Malmö adresskalender 1917-18 att Ingrid Jönsson äger nr 6, men det är en disponent B Björnsson i Wislanda som nu äger nr 4. Således ägde hon bara mitt hus i kanske 4-5 år, vilket jag upptäcker är väldigt lång tid för sin samtid.

I 1918-19 års adresskalender ägs nr 6 av direktör Alfred Johnsson i Elmhult. Allt Ingrid Jönsson och maken skapat är avyttrat. Nu byter fastigheterna ägare som andra byter skjortor. I princip varje eller vartannat år är det ett nytt namn i nyfikenhetskalendern. 

Förr i tiden ville man gärna flasha lite. Fina titlar i arkiven kan ibland behöva ifrågasättas, men i husförhör och församlingsböcker säger det något om personers status och ekonomi. 1894-96 verkar det som om paret Jönsson blivit mer stadda vid kassa. Ola Jönsson, som titulerats arbetare, är nu husegare och snickare. Sedan blir han åter endast snickare innan husegare är tillbaka 1902. 1905 flyttar familjen till Caroli. Nu är begreppet snickare borta. Ola Jönsson har kommit upp i smöret. Nu tituleras han byggmästare. Det är han som äger huset de bor i (Ellenbogen LI-LIII, nr 39-35).

Två år senare blir han husegare i två år på Ledebur VI, vilket troligen är det vackra huset på Amiralsgatan 11. Där blir familjen Jönsson kvar i två år innan familjen 1909 flyttar till St Johannes och Gillet 1. Titeln är byggmästare. Våren 1911 köper familjen Jönsson två tomter i kvarteret Väveriet och bygger våra hus. I oktober 1912 flyttar familjen in i det som efter Malmös stora gatuomnumreringen blir Grynbodgatan 4. Här bor de fyra år innan de börjar sälja av och flytta. 

Våren 1911 köper familjen Jönsson två tomter.

Åren 1918-25 förändras bilden. Titeln byggmästare för Ola Jönsson är överstruken och ersatt av caféägare. Ingrid Jönsson dör vid 66 års ålder i psykos på Lunds lasarett. Året är 1921 och Ingrid Jönsson har fött tre barn varav två nådde vuxen ålder. Ola Jönsson flyttar med dottern och hennes man till Limhamn. Först när han dör 1943 nämns ordet byggmästare igen. En gång i tiden var han byggmästare. En före detta byggmästare. 

Via en FB-grupp blir jag tipsad om en snickare som kan passa in på vår arkitekt. Det är en A.J. Nilsson i Helsingborg, som 1896 flyttar till Malmö. Han är döpt till August Johan och född 31 maj 1870 i Ekeby församling i Skåne. Han är barn till åbon Nils Nilsson i Smedstorp. Han verkar ha jobbat i gruva innan han blir snickare i Helsingborg.

När bygglovet för Regementsgatan 62 lämnas in 1902 är han fortfarande snickare, vilket han förblir till församlingsboken 1908-20 då han tituleras husegare och byggmästare. Han är gift och har en son vid namn Nore. 

Kan en snickare vara arkitekt? En bonddotter från Tygelsjö bli fastighetsmadam? Det är genom historiskt luskande samt inte minst tack vare FB-gruppen ett historiskt perspektiv, Christian Kindblad och Anders Reisnert som polletterna börjar trilla ner. Det vi ser är tidens melodi. Eller, ja. Det som gällde fram till före första världskriget i alla fall. 

När våra två fastigheter tillkom åren 1911-1912 var Malmö i en mycket expansiv fas. 1851 hade den första världsutställningen hållits i London. Med sina sex miljoner besökare på sex månader hade den inbringat så ofantligt mycket klirr i kassan att tre världsberömda museum kunde grundas för vinsten, bland annat Victoria and Albert Museum. Klart att alla andra också skulle ha världsutställningar då! När exakt idén till Malmös världsutställning 1914 föddes vet jag inte, men en första kommitté grundades enligt Christian Kindblad 1908. 

Det byggdes otroligt mycket och pampigt inför denna världsutställning. Bland annat anlades ju Savoy och Hamngatan. Folk kunde ju inte träda in i en världsutställningsstad via ett trångt gränd. Hamngatan blev Malmös breda boulevard, dock bara två kvarter lång.  

Gamla polishuset ritat av Oscar Hägg. Malmö var i en expansiv fas.

Vidare hade Malmöpolisen varit trångbodd under väldigt lång tid. När Malmö bomullsväveri lades ner lät byggmästare Sten O. Berglund anlita Malmös stjärnarkitekt Oscar Hägg, som ritade ett hus i korsningen Grynbodgatan-Engelbrektsgatan och som står där än i dag. Huset, som vi delar historia med då vi haft gemensamma ägare, är mycket pampigt. Malmöpolisen flyttade in 1912 och var kvar till 1934. Bygget kan minst sagt ha setts som en säker investering, för vid den här tiden ingick bostaden i polislönen. Väldigt snabbt noterar jag att polishuset blev trångbott. Poliser flyttar in i våra två fastigheter, varför även denna investering bör ha setts som ganska säker. Det offentliga betalade ju polisbostäderna.

Som om detta inte var nog var Malmö en oerhört expansiv stad, som enligt Anders Reisnert fördubblade sin befolkning vart tjugonde år. Som industristad var Malmö allt mer dominant och blev ledande på 1920-talet. 

”Du behövde inte ha mycket pengar för att kunna tjäna mycket pengar”, konstaterar Anders Reisnert. Före första världskriget tjänade man rätt bra på att bygga nytt och sälja en kort tid efteråt.”

Jag hade sedan länge anat att paret Jönsson ärvt pengar och det är Anders Reisnert övertygade om att de hade. Det var så man oftast fick sitt startkapital. Man började ofta med en tomt som man sedan belånade hårt. Det var lätt att få banklån vid den här tiden. 

Vad är det som händer med paret Jönsson? De seglar upp från ingenting och tycks sedan pysa ihop likt en sufflé. Här kommer mina ekonomisk-historiska kunskaper till sin rätt, för med första världskriget skapas stor osäkerhet som säkerligen påverkade paret Jönssons investering. Det var inte bara Malmös världsutställning som går åt pepparn 1914. Krig är aldrig bra för bygg- och fastighetsbranschen, som fullständigt stendog. Bankerna drog säkert åt sig öronen.

Nedgraderingen från byggmästare till caféägare för Ola Jönsson vid ungefär 56 års ålder tyder på att de ekonomiska grundvalarna blivit sköra. Hustruns död i psykos 1921 likaså. Änklingen flyttade sedan till Limhamn och blev inneboende hos dottern och hennes make. Han dör i 80-årsåldern som fd byggmästare med diabetes. 

Redan 1910 sticker A.J. Nilsson till Nordamerika. Målet är Chicago.

August Johan Nilsson Hagman kommer från Ekeby.

Hur blev det då med vår arkitekt A.J. Nilsson? Vad vet vi om honom? August Johan Nilsson, född 31 maj 1870 i Ekeby är vår kandidat. Att han blir husegare i Malmö 1908 förstår vi är inget konstigt. Han är enda barnet som nått vuxen ålder. Mamman har dött 1902 i Södra Vram och när pappan och husägaren Nils Nilsson dör 9 april 1908 får A.J. Nilsson naturligtvis ut sitt arv och kan köpa sig ett hus i Malmö.

Men han försvinner från Malmö 1913. I församlingsboken står det att han ”lär vistas i Nordamerika”. I mars 1903 har han fått tillstånd att anta släktnamnet Hagman. 1913 utvandrar hans fru och son Anna och Nore Hagman till New York. Men någon utvandring för A.J. Nilsson Hagman hittar vi inte. Han är kort och gott puts väck borta.

Bevisen för att samma A.J. Nilsson ritat både Grynbodgatan 4-6 och Regementsgatan 62 ligger på indiciestadiet. I båda fallen är en A.J. Nilsson inblandad. Våra ritningar är signerade, den andra inte. Ritarens stil arkitektoniskt och textmässigt är väldigt lika, även om språket och stilen förändrats något.

Det är naturligtvis möjligt att det fanns mer än en A.J. Nilsson i Malmö. Men två A.J. Nilsson som var snickare och byggmästare i samma stad? Knappast. Folk var mer praktiska och fanns det två likadana så fick tvåan justera sitt namn så man kunde skilja dem åt. 

Något som talar för att vi har rätt man är av den enkla anledningen att ingen tycks veta vem han var. Så är det många gånger med utvandrare. De sticker utan att begära flyttbetyg. De skrivs in i USA med fel födelseuppgifter eller födelseort. De byter namn till något amerikanskt. Och så blir de helt enkelt mera svårspårade för amerikaner som inte förstår sig på svenska församlingsindelningar.

Vad blev det då av vår August Johan Nilsson Hagman? Jag har hittat att han sticker till USA för första gången redan 2 april 1910. Det är alltså ett år före Väveriet 20-21 ritas! August Johan Nilsson Hagman är våren 1910 på väg mot NY med destination Chicago som ”building-contractor” och han har en person han reser till. Tyvärr är det rätt oläsligt.

Det verkar som om han kommer hem mellan varven, för Väveriet 20-21 blir ju ritat. Dessutom noteras i de svenska församlingsböckerna att fru och son Anna och Nore Hagman emigrerar först 1913 och att maken ”lär vistas i Nordamerika” med noteringen 26 mars 1913 som utflyttningsdatum. Samtidigt hittar jag i amerikanska dokument att alla tre invandrat 1910. 

När jag tänker efter kanske det inte ens är så att August Johan Nilsson behöver komma hem för att rita ett hus i Malmö. Vårt hus kanske är ritat i USA. Ett hus på korrespondens alltså. Vi lär säkerligen bli klokare med tiden. Detta inlägg är ett sådant bete. Kanske någon som vet kan höra av sig! Den A.J. Nilsson jag har på kroken bosätter sig i Gary, Lake, Indiana och avlider 1956. Han son gifter sig och får barn så släkt finns alltså over there.

Journalist, fil kand i historia, fil mag i ekonomisk historia, fil mag i litterärt skapande (Författarskolan i Lund). Har gett ut boken Det hemliga Malmö 2020 (med Gunnar Ekberg) och Om Tango 2001 - om ordlösa samtal om konsten att kramas. Forskar i egenskap av journalist på WWII, Stasi och kalla kriget. Har skrivit uppslagsordet Stasi för Nationalencyklopedien.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: