Jag bor i kvarteret Väveriet. Min bostadsrättsförening heter Väveriet 20-21 och ligger på Gryndbodgatan 4-6. Kvarteret har fått sitt namn Väveriet då det en gång låg ett bomullsväveri i korsningen Engelbrektsgatan-Grynbodgatan. Året var 1855 då Bomullswäfveri Bolaget i Malmö AB, vardagligt kallat Bomullswäfveriet i Malmö, grundades.

Det var inte det enda bomullsföretag som grundades det året i Malmö. Manufaktur AB tillkom också detta år. De uppförde ett spinneri i korsningen Kalendegatan-Stora Nygatan. Än i dag heter kvarteret Spinneriet. Spinneriet flyttades 1898 till Trelleborgsvägen och dagens Mobilialokaler. År 1906 slogs väveri- och spinneribolagen samman och drev bomullsväveriet på Trelleborgsvägen fram till nedläggningen på 1960-talet. 

Åter till korsningen Engelbrektsgatan-Grynbodgatan. Hur såg det ut innan vårt kvarter blev vad det är i dag? Den tidigare chefen för Malmö stadsarkiv Anna Svenson (vars coolaste uppdrag enligt mig är att ha varit arkivchef för George Soros Open Society archives i Budapest) har för Malmö Kulturhistoriska förenings årsskrift 2016 grävt i arkiven. Hon konstaterar tyvärr att bomullsväveriets arkiv är hårt gallrat. Däremot finns mycket byggnadskonstruktionsritningar i brandförsäkringshandlingarna. 

Ett vykort från Malmö visar bomullväveriet i korsningen Engelbrektsgatan-Grynbodgatan. Husets innerväggar revs för att ge plats för stora vävsalar. Här inne svettades väverskorna och lungsjukdomarna frodades.

Av hennes artikel framgår att det redan fanns en stor befintlig byggnad, vars mellanväggar revs och två stora vävsalar skapades. Jag utgår från att byggnaden är den som vette mot Engelbrektsgatan och som finns avbildad på ett vykort från Malmö. Flera byggnader uppfördes på gården, gissningsvis där vi i Väveriet 20-21 nu bor. Här fanns ett hus med 25 meter hög skorsten. Inne i huset stod två ångmaskiner som via rör i jorden pumpade in ånga i vävsalarna. Här fanns även färgeri och blekeri, vilket får mig att undra hur länge gamla synder finns kvar i jorden. 

Färgeri och blekeri var troligen en manlig syssla. Fabriksmästare importerades från Tyskland. Kvinnorna satt vid vävstolarna, som mest verkar de ha varit ett drygt 80-tal. Dock förundras jag över uppgiften att antalet vävstolar 1873, i samband med att väveriet blir aktiebolag vid namn Malmö bomullsväveri AB, nu ökar från 160 till 220 vävstolar. 

Den 22 maj 1909 säljs en av Bomullsväveriets två ångmaskinerna på offentlig auktion. Annonserna sattes bland annat in i Svenska Dagbladet. Källa: SVD:s arkiv.

Arbetsförhållandena var minst sagt odrägliga för väverskorna. För att bomullstråden inte skulle brista var man tvungen att ha det fuktigt. 85 procents luftfuktighet och en temperatur på mellan 18 och 26 grader rådde enligt Svenson.

Bomullen dammade och kunde orsaka diverse lungsjukdomar. En av dem var byssinos, som även måndagsfeber, brun lungsjukdom eller bomullsarbetarlunga. Arbetet på Väveriet kunde även bjuda på bronkit, tuberkulos, hudinfektioner samt inte minst hörselskador på grund av den bullriga miljön. Ljuset var svagt varför ögonen även påverkades. 

Både Väveriet och Spinneriet påverkades starkt under åren då amerikanska inbördeskriget pågick. 1906 köpte Spinneribolaget upp Väveriet.

Samma dag som auktionen hölls i maj 1909 specificerades vad som skulle säljas. Källa: SvD historiskt arkiv

”Så småningom revs väveriets byggnader”, skriver Svenson. 

Jag blir så besviken över det där ”så småningom”, för jag har inte kommit närmre det jag letar efter. När revs byggnaderna? När uppfördes de nya? Från mitt tidigare inlägg vet vi att byggnadslov lämnades in 1911 av Ingrid Nilsson. De godkändes samma sommar. Men varför uppges att våra byggnader nuvarande byggnader uppförts 1929 och 1930 fast med exakt utförande från 1911 och med andra byggherrar? Vad hände mellan dessa 18-19 år?

Av folkbokföringen framgår att första inflyttning till Grynbodgatan 4 a och b, och 6 a och b sker 1913. Vad flyttar de in till? Ombyggda fabrikslokaler? Nya hus? Kan våra hus ha uppförts tidigare? Är vår grund äldre än vad vi tror? Under åren mellan 1913 och 1929-30 flyttar det in och ut folk, säljs champagne och här har SvD sin redaktion. Hur såg här ut då?

1918 hade Carl Johansson 300 flaskor champagne på på Grynbodgatan 4b.

Journalist, fil kand i historia, fil mag i ekonomisk historia, fil mag i litterärt skapande (Författarskolan i Lund). Har gett ut boken Det hemliga Malmö 2020 (med Gunnar Ekberg) och Om Tango 2001 - om ordlösa samtal om konsten att kramas. Forskar i egenskap av journalist på WWII, Stasi och kalla kriget. Har skrivit uppslagsordet Stasi för Nationalencyklopedien.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: