Smederna Malm på Huseby och Ålshult under Rudebeck och Hamilton

Jag minns än i dag hur glad jag blev när jag hittade en knipsmed i min pappa Rune Anderssons släkt. Det var på 90-talet och på hans sida var det annars bara bönder. Inget fel i det. De verkade ha haft det bra mest hela högen. Det var bara det att det var så erbarmligt tråkigt att forska på anfäder som alltid lämnade över gården till min nygifta anfader eller anmoder och där det unga paret plikttroget tog hand om den äldre generationen, som alla fick dö i ålderdom. Inte en barnsängsdöd bland mina anmödrar. Inte en skandal i släkten så långt jag kunde skåda. Alla var skötsamma och flitiga. Strategiskt flyttade de fram i kyrkbänkarna när de gifte sig.

Lena Breitner och hennes pappa Rune Andersson på Huseby bruk år 2016. Foto: Gunnar Ekberg

Skämtsamt brukar jag svara DNA-träffar på pappas sida att alla hans anfäder är från strax norr, väster och söder om Vederslövssjön. Längre bort vågade de sig inte.

Detta är sant från min pappa och tre generationer bort då alla utom en är från Vederslöv, Kalvsvik och Skatelöv församlingar samt från Allatorp, som ligger i sydspetsen på sjön (tillhör Tävelsås församling). Utstickaren är farmors farmor Carolina Jonasdotter Malm, som var född på Ålshult strax söder om Åsnen.

Farmors farmor var alltså av släkten Malm, som många släktforskare fascinerats av. Släktträdet förgrenar sig till Jönköpings län, Skottland och Tyskland. Låt oss börja med brukskopplingen i Kronobergs län.

För min del kan jag räkna fyra generationer av smederna Malm och sex generationer av släkten Malm under Huseby gods. Totalt rör det sig om en era av 125 år som börjar under Peter och Paul Rudebecks tid och som slutar på Hamiltonarnas tid på Huseby.

Den förste Malmaren på Huseby var Petter Malm. Det finns släktforskare som menar att han var född i Bäcksheda 1699, men helt övertygad har jag inte blivit efter att ha läst diskussioner på Anbytarforum. Petter Malm kan konstateras första gången påträffad bosatt på Thorahult i Värends Nöbbele den 14 februari 1697 då han gifter sig med Beata Bursie, född 1675 i Jönköping. Varför dessa två hamnar i Värends Nöbbele är oklart. Hon har blivit föräldralös vid åtta-nio års ålder. Nu är hon 22 och han 28. De får två barn på Thorahult, varav sonen Thomas Pettersson Malm född 1699 är min anfader som kan ha varit född den 25 juli, men troligen var född dagarna innan. I dopboken står det:

S:t Jacobi dag Christnades hemma Mons Mallms och hust: Beata Bursies barn på 
Thorahult och kallades Thomas 
Fadd. Mons Niclas Humble Mad. Christen Lundz hust_ från gölljahult Måns i Bungamahla Maria Niels Danskes, Niels i graflingatånga p. Kirstin i gräf

Exakt när familjen Petter Malm flyttar till Huseby vet jag inte, men i februari 1702 begravdes dottern Catharina i Slätthög och en ny Catharina föds i februari 1703 på Huseby. Troligen har familjen med två levande barn flyttat till Huseby någon gång under hösten 1702.

Det är nu Husebyeran tar vid och bryts först den 28 mars 1820 då min anmoder Carolina Jonasdotter Malm vid åtta års ålder flyttar till Skatelöv med sin familj. Pappan Jonas Eriksson Malm, som varit knipsmed på Ålshult, blev nu lantbrukare på Skäggalösa Lillegård. 

På min släkts tid på Ålshult fanns en annan herrgårdsbyggnad ungefär på samma plats som dagens byggnad. Foto: Lena Breitner

Varför flyttar Petter Malm med familjen till Huseby och varför slutar Jonas Eriksson Malm som smed i Ålshult? Svaret är ekonomisk historia. Men vi tar det i rätt ordning. 

Petter Malm verkar ha varit ett bra gifte för Beata Bursie, som kom från fin släkt. År 1700 bor paret i Fredamåla, Klasentorp i Slätthög och han har titeln länsman. Men sedan går det utför. Petter Malm orsakar själv en katastrof, som Sigrun (Pia) Holmberg rett ut i DIS Småland 1-2010. Året därpå, den 4 november 1701, döms Petter Malm för hor med Elin Börjesdotter i Ryd och Moheda socken. Dotter Catharina föds två dagar senare och när hon döps den 10 november tituleras fadern fortfarande länsman. Sedan blir han en före detta länsman och efter 1703 då familjen flyttat till Huseby står han som organist. Enligt släktforskaren Martin Brandt är han också bruksskrivare. Han var alltså läskunnig. 

Beata Bursie födde minst tio barn mellan åren 1699 och 1714, då hon dör 39 år och 3 månader gammal, troligen i barnsäng. Av hennes barn har jag hittat att tre blev vuxna och fyra dog som barn, varav tre döptes till Catharina. Resterande tre barn är ännu inte kartlagda vart de tog vägen.

Malcolm Hamilton ägde Huseby.

Vid Huseby bruk har det bedrivits järnproduktion sedan tidigt 1600-tal. Den förste kände ägaren är hertig Karls frilloson Carl Karlsson Gyllenhielm. Efter hans död gick det sämre med järnbruket och 1677 upphörde det helt. Kronan tog över 1688. 

Året därpå kom bröderna Petter Rudebeck (1660-1710) och Paul Rudebeck (1657-1711) in i Husebys historia. De fick förmånligt arrendera Huseby Gamlegård och ytterligare några hemman för att kunna sätta igång järnbruket. Deras pappa hade 1680 grundat ett järnbruk i Ekefors. Om bröderna Rudebeck kan nämnas att den förste blev känd i Kronoberg som en göticistisk lokalhistoriker medan den andre blev häradshövding. Bröderna blåste i alla fall liv i bruket. Det är från 1690-talet som det åter behövs arbetskraft och kunskap på Huseby bruk. 

Enligt professor Lars-Olof Larsson tillverkades föremål för både krig och privata göromål. Kanoner, kulor och detaljer för skeppskonstruktion producerades liksom lod, stekjärn och grytor. Material till flottstationen i Karlskrona gick sjövägen söderut över Åsnen för vidare transport med järnväg. En herrgårdsbyggnad uppfördes ungefär där dagens huvudbyggnad står. 

Genom att förstå brukets ekonomiska historia, med dess toppar och dalar, kan jag lägga pussel om min släkts historia. Det är under Rudebeckarnas expansion som Petter Malm och hans familj kommer till Huseby. Att det är Rudebeckarnas tid märks ibland då Petter Malms barn döps i Skatelöv. En Paul Rudebeck är dopvittne till sonen Petter 1710. Det måste vara Paul Rudebecks son född 1694. Brita Stina Rudebeck är dopvittne för dottern Margaretha två år senare, troligen Petter Rudebecks dotter född 1690.

Petter Malm och hans hustru får begrava flera barn och 1714 dör både en nyfödd son och modern på Huseby krog. Vart Petter Malm tar vägen sedan återstår att klura ut. En släktforskare har noterat att han är dopvittne 1718. Därefter försvinner spåren. 

När bröderna Rudebeck avlider 1710-11 driver arvingarna bruket vidare fram till 1792. Min släkt fortsätter alltså att verka under Rudebeckarna. Krigshotet mattas snabbt av och i mitten på 1700-talet är produktion helt inställd på den privata marknaden med diverse bruksföremål men även sättungnar och gavelhällar.

Min anfader Thomas Pettersson Malm, han som var född i juli 1699 på Thorahult i Värends Nöbbele och kristnades på Jacobdagen, fortsatte inte i faderns belästa bana. Istället blev han den förste generationens smed under Huseby. Han gifte sig med Catharina Johansdotter den 16 augusti 1723 och bosatte sig på Huseby Lockergård. Thomas Pettersson Malm dog den 19 januari 1770 på Huseby enligt Holmberg, men jag har inte hittat en uppgift om 1 januari 1777 som passar in.

Jag har hittat två söner till paret, varav sonen Petter dör vid 15 års ålder. Det enda barn som överlever föräldrarna är min anfader Johan Thomasson Malm, som föds den 2 februari 1725 på Huseby och när han döps i Skatelövs kyrka är den 23-åriga Catharina Benedicta Rudebeck (1701-47) dopvittne. Johan Thomasson Malm gifte sig med Britta Eriksdotter, som är av den tyska släkten Hempel. Vigselnotisen är ännu inte hittad. Paret fick minst fem barn, varav de jag hittat är födda mellan 1750 och 1760. Johan Thomasson Malm dog i Tikaskruv i Hälleberga utanför Nybro 1793. Hans hustru Britta Eriksdotter dog 1802 på Huseby som masmästareänka.

Min anfader efter Johan Thomasson Malm och Britta Eriksdotter är Eric Johansson Malm, som föddes den 9 oktober 1757 på Huseby. När han gifte sig i oktober 1781 med Mallena Samuelsdotter, dotter till bälgmakaren Samuel Larsson i hans andra gifte, står han som knipsmedsgesäll på Huseby. Ett drygt år senare bor familjen på Ry bruk i Göteryd, även kallat Ryy eller Ryds bruk senare även Delary. Det är här min anfader Jonas Ericsson Malm föds den 20 januari 1783. Han blir den första av åtta barn paret får, eller i alla fall barn som jag hittat.

Det är svårt att finna spår i Ålshult efter en min släkts tid, men minnen från en svunnen tid finns. Foto: Lena Breitner

Varför familjen stack till Ry bruk kan jag bara spekulera i. Bruket existerade från 1730 då det ägdes av Samuel Hierpe och löjtnanten Samuel Anders Unéer (ca 1700-1760). Enligt Länsstyrelsen låg bruket under Vestregård. Möjligen att Jakob Lorenz Ridderborg, död 1788, ägde bruket när det kom dit. Oavsett blir de här ungefär tio år. Kanske att Jonas Ericsson Malm gick i lära på Ryds bruk. Eller lockades dit av förmånligt erbjudande. En eller möjligen två barn till föds på Ryds bruk. Omkring 1791 är familjen åter på Huseby. När Eric Johansson Malms dotter döps i januari 1792 står han som mäster och knipsmed.

1792 kommer en ny epok in i Husebys historia. Genom greve Axel Hamiltons köp av bruket skedde en stor expansion. Stora arealer i flera socknar köptes upp. Efter grevens död 1814 ärvdes godset av grevarna Hugo och Malcolm Hamilton, som fortsatte i samma spår. Bland annat är det under dessa två ägare som mina anfäders hemman Snugge enlig husförhören 1838-42 hamnar under Huseby bruk.

Efter att min släkt lämnat Ålshult fick orten järnväg och järnvägsstation. Foto: Lena Breitner

Min anfader Jonas Ericsson Malm var knipsmed på Huseby när han gifte sig med lantbrukardottern Anna Jönsdotterfrån Skäggalösa Lillegård 1808, vars mormors far haft gården och stod som malmtagare när han gifte sig 1721. Två söner föds på Huseby 1810 och 1813, varpå familjen i oktober 1813 flyttade till Ålshult i Almundsryds socken. Det är här min anmoder Carolina Jonasdotter Malm föds den 1 februari 1820. 

Ålshult grundades på 1600-talet och en av dem som arrenderade det var Jacob du Rees, som 1643 fick ensamrätt på att driva järngjurteri i Småland. Under de Rees specialiserades verksamheten på Ålshult till sättugnstillverkning.

Det är också under honom som ”holländarevägen” anläggs från Huseby och Ålshult. Exporten av järnvaror gick med ox- och hästkärror till Bodekull, för vidare färd mot Danmark och Tyskland. Bodekull blev som sagt var senare Karlshamn. Att man kan se utflyttning av kronobergare till Karlshamn får alltså sin förklaring – det finns historiska kopplingar.

När mina släktingar kom till Ålshult ägdes det av grevarna Malcolm och Didrik Hamilton, som också ägde Huseby. Bruket i Ålshult började tyvärr bli mindre lönsamt och på midsommardagen 1827 lades det ner.

Den 26 mars 1828 flyttar Jonas Ericsson Malm med sin familj från Ålshult. De flyttar till Skatelöv och tar över Skäggalösa Lillegård. Sviten med Malmare som smeder under Huseby var därmed över. Min anmoder Carolina Jonasdotter Malm var åtta år.

Huseby bruk och Ålshult fanns i grevarna Hamiltons ägo till 1860-talet. 1865 sattes egendomarna i Skåne och Småland under förvaltning. Huseby bruk och Ålshult köptes av Joseph Stephens 1867, men mina anfäder hade alltså lämnat brukslivet då.

Carolina Jonasdotter Malm dog 1893 på Lockarör i Vederslöv. Hon bröt också sviten genom att gifta sig med en bonde. 

Lena Breitners släktgren Malm har jobbat under Huseby i fem generationer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s