Vad har Sveriges enda tågrån, det mellan Staffanstorp och Djurslöv den 18 mars 1907, med undersköna rogivande Villa Gransholm utanför Gemla att göra? Historiens vingslag var märkbara när vi skulle checka in på pensionatet. Plötsligt gick det upp ett Liljeholmens. Där vid disken i hotellets reception hade Emil Walldén, som fick 1,5 års straffarbete för delaktighet i tågrånet, fått sin lön. 

Tågrånet, dess bakgrund och efterspel beskriver Gunnar Ekberg och jag i vår bok Det hemliga Malmö (Arx förlag 2019). Rånarna var två och fick hårda straff. Flera blev dock invigda i planerna och efterspelet. Rånet var ett politiskt dåd utfört av ungsocialister som inspirerats av Lenins uppmaningar om ”ex” som i expropriation. Genom att begå brott skulle man samla in pengar till den politiska kampen.

Här vid disken på Villa Gransholm fick Emil Walldén sin lön. Författarna till Det hemliga Malmö Gunnar Ekberg och Lena Breitner följer spåren efter en av de dömda för tågrånet mellan Staffanstorp och Djurslöv 1907.

Gransholms pappersbruk avbildades till Svenska Turistföreningens Fotografiska Pristäflan 1902. Fotograf okänd. Bilden tillhör i dag Tekniska museet.

Boken Det hemliga Malmö av Lena Breitner och Gunnar Ekberg beskriver inte bara hur tågrånet 1907 gick till utan även upprinnelsen till det politiska dådet. Konturerna kring medhjälparen Emil Walldén har nu blivit tydligare.

Emil Walldéns fall har jag ömmat för länge. I en fotnot i vår bok beskriver jag hans bakgrund. Han var född 27 mars 1887 i Lund och föräldrarna var skilda. Emil Walldén betraktades som ett vanartigt barn och hamnade på uppfostringsanstalten Skrubba i Stockholm.

Av rättsprotokollen framgår att han hösten 1904 flyttade till Gemla i Småland där han fick arbete på ett pappersbruk. Han konfirmerades i Öja församling. Därefter bodde han i Stockholm, Falköping och Lund innan han den 23 januari 1907 flyttade in som inneboende hos unghinkaren och den blivande tågrånaren Axel Fors.  

”Det kan tyckas som ett ödets ironi, ty tågrånet utfördes ju knappt två månader senare. Walldén ska ha varit förtvivlad och gråtit under rannsakningen där han dömdes till 1,5 års straffarbete”, skriver vi i vår fotnot. 

Vattenkraft har tagits ur Heligeå sedan åtminstone medeltiden.

Gransholms herrgård uppfördes 1812.

Jag gick aldrig vidare med forskningen kring Emil Walldén, men jag minns att jag räknade på hans ålder. Han hade precis fyllt 20 när tågrånet skedde. Han fick först 70 kronor för att vara tyst. Dagen efter rånet hjälpte han till med att bränna de blodiga rånarkläderna. Han var med om att kasta revolvern i Västra hamnkanalen. Då fick han 600 kronor, som han själv hävdar att han delat med en annan. 

Om hans liv efter fängelsetiden vet jag bara att han dog 1934 vid cirka 48 års ålder. Om han slutade i elände eller blev lycklig har jag inte forskat i. När vi nu i juni skulle checka in på Villa Gransholm föll pusselbitar på plats om Emil Walldéns tid före rånet. 

JLA står för Johan Lorentz Aschan (1839-1891). Inskription på pappersbrukets vägg.

Pappersbruket är nedlagt sedan länge men orten lever vidare.

Gransholm har anor sedan åtminstone medeltiden då det drevs kvarnrörelse vid Heligeå. Tillstånd för att upprätta ett pappersbruk gavs 1802 och i mitten på 1800-talet fick pappersbruket sin nuvarande placering.

1812 uppfördes herrgården, som nu bland annat har antikhandel. Namnet Aschan är förknippat med pappersbruket men efter ägarens död tog sterbhuset över. 1902 tillkom disponentvillan, som i dag är det populära pensionatet med anrik restaurang. Den som först verkar bli chef från disponenttiden är Johan Stenqvist 1902, men han flyttar ut 1903. I januari 1906 flyttar Johan Ludvig Kihlqvist in och han tituleras disponent. Vad som hänt under mellantiden vet jag inte men rättare fanns att tillgå. Den kände disponent Myhrman flyttar in 1910. Oavsett måste det ha varit till Villa Gransholm Emil Walldén fick gå för att få lön vid disken som nu är en del av receptionen.

Villa Gransholm uppfördes 1902. Två år senare flyttade Emil Walldén till Gransholm och blev fabriksarbetare.

När jag nu studerar kyrkohandlingarna visar det sig att Emil Walldén inte alls flyttade till Gemla hösten 1904 utan skrevs in som inflyttad till Öja församling 22 december 1904, alltså på vintern. Formuleringarna i rättsprotokollet antyder att han bara bott kort tid i Öja och sedan flyttat runt, men han är skriven som utflyttad den 12 mars 1907 från Öja till Malmö. Det är alltså knappt en vecka före rånet.

Polisen anser att han bott i Malmö i knappt två månader innan rånet. Motsägelsefulla uppgifter är inget ovanligt vid släktforskning, men jag utgår från att polisen har de mest korrekta uppgifterna. 

Prästen i Öja höll koll på Emil Walldén. Han står noterad som häktad för postrån 8 april 1907 och återvände till Gransholm som fabriksarbetare och målarlärling i februari 1909 för att ett år senare som målare flytta till Stockholm.

Av Landskrona kronohäktes protokoll, som jag fått tillsänt via FB-gruppen Polisunderrättelser, framgår att Emil Walldén påbörjade strafftiden den 30 juli 1907. Då han kunde tillgodoräkna sig 55 dagar i häktet kunde han släppas klockan 8 om morgonen den 5 december 1908.

Polisunderrättelser saknar foto på Emil Walldén, men vi vet att han var 169 lång, hade bruna ögon och rak näsa. Källa: Polisunderrättelser/Arkiv Digital Landskrona Kronohäkte

Sammanfattningsvis bodde alltså Emil Walldén både före och efter tågrånet i Gransholm. Efter tågrånet lär folk på orten ha haft väldigt mycket att sladdra om. Jag har full förståelse för att Emil Walldén lämnade en så liten ort för att flytta till Stockholm. Om han blev lycklig senare i livet? Jag hoppas att någon kan ge mera färg åt hans historia. Kanske en släkting läser det här och hör av sig.

Gamla pappersbrukets område är numera företagsby, ställplats för husvagnar och husbilar samt har festlokal att hyra.

Pappersbruket lades ner på 1950-talet men dess historia lever vidare.

Heligeå förbinder författarna med dess objekt. Uppströms från pappersbruket vid Öja Stom bodde Lena Breitners anfäder på 1700-talet. Ännu längre uppströms anlade Gunnar Ekbergs anfader Arvid Trolle borgen Bergkvara på 1470-talet.

Journalist, fil kand i historia, fil mag i ekonomisk historia, fil mag i litterärt skapande (Författarskolan i Lund). Har gett ut boken Det hemliga Malmö 2020 (med Gunnar Ekberg) och Om Tango 2001 - om ordlösa samtal om konsten att kramas. Forskar i egenskap av journalist på WWII, Stasi och kalla kriget. Har skrivit uppslagsordet Stasi för Nationalencyklopedien.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: