Häromdagen dök ett fotografi upp ur gömmorna. Fotografiet föreställer en familj jag väl känner till. I det här fallet är det inte en utan flera som gjort anteckningar både på skyddspappret och bifogade små lappar. Min man Gunnar Ekberg känner igen sina noteringar. Enligt honom är det även hans far Sven Olof Ekberg, som skrivit ned vilka som är på bild. Något har han vänt på, som sedan Gunnar rättat.

Fotografiet föreställer Gunnars farfars far Anders Bengtsson Ekberg och hans familj. Anders Bengtsson Ekberg var född 1847 i Bara. Han var född oäkta av Sissela Jacobsdotter, som senare gifte sig med en Bengt. Men han var inte far till Anders, för det har vi DNA-bevisat att drängen Johan Andersson på Torup var.

Anders Bengtsson utbildade sig till smed. Han gick i lära i Höjebro smedja i Knästorp och när han som 26-åring 1873 flyttade till Lund tog han namnet Ekberg. Ekberg är alltså ett hantverksnamn. I Lund blev Anders Bengtsson Ekberg gjuteriarbetare.

Anders Bengtsson Ekberg med hustrun Ingrid Nilsson, som födde barn från 21 till 46 års ålder. Då lilla Hulda föddes i maj 1903 kan vi datera bilden till omkring november 1903. Fotografiet bör vara taget i Lund, där familjen bodde.

Hans hustru hette Ingrid Nilsson. Hon var född i Matteröd 1857 och även hon född oäkta. Även här kan vi bli fintade av efternamnet, ty Ingrid var inte Nils son utan baron Claes Edward Barnekows avkomma. Cecilia Påhlsdotter hade jobbat hos familjen som piga och där blivit gravid. Själv fick hon stå där med skammen ty baronens militära karriär fick inte spoileras.

Ingrid Nilsson flyttade till Lund som sextonåring. I två år var hon piga och bodde på barnförlossningshuset i korsningen Paradisgatan-Sandgatan. När hon var tjugo gifte hon sig med Anders Bengtsson Ekberg och vid 21 års ålder fick hon sitt första barn, Gunnars farfar Anton Edvard Ekberg. Det är han som står längst till höger i bild. Likheten med Gunnar och hans ena systerson är slående.

Anton Edvard Ekberg hade som femtonåring 1893 börjat som smedslärling i Hög, som ligger mellan Kävlinge och Lödde. Här bodde han i 3,5 år innan han återvände till Lund. Den 19 december 1903 gifte han sig med Sofia Nilsson f 1881 från Lilla Råby. Han titulerades eldare i vigsel- och lysningsboken.

Anton Edvard Ekberg och hustrun Sofia fick fem barn, varav fyra nådde vuxen ålder. Ebba Victoria, född 1906 levde bara några veckor och dog i eklampsi (graviditetskramp). De andra barnen var Edvard Anton, Ebba Ingeborg, Knut Erik och Sven Olof.

I sitt knä har Ingrid Nilsson Hulda, som var född i maj 1903. Därmed kan vi datera fotot till hösten/vintern 1903. Det skulle vara så roligt att veta vilken fotograf i Lund som tog kortet. Med en så exakt datering bör väl detta ej vara omöjligt. Vårt fotografi har i alla fall inga stämplar eller annan markering som anger vem de gått till för att förevigas.

När Hulda föddes var Ingrid Nilsson 46 år gammal. Ingrid Nilsson hade alltså fött barn i hela 25 år och nu var den nyfödda Hulda moster åt en pojke i Köpenhamn vid namn Carl Ove.

Hulda blev bara 19 år gammal. Hon fick lungtuberkulos och hamnade på Orups sanatorium där hon avled 1922.

Längst till vänster står dottern Anna Sofia Ekberg och nummer två i syskonskaran. Redan vid 15 års ålder hittar jag henne i Köpenhamn. Enligt politiets registerutdrag var hon först tjänstepiga hos fröknarna Olsen för att sedan jobba vidare hos andra familjer. 1899 var hon piga hos födselshjaelperske Larsen.

I maj 1902 födde hon en oäkta son i Köpenhamn, vilket framgår här. I december samma år gifte hon sig med trädgårdsmästaren Mikkel Mikkelsen född 1873 i Kragelund socken och som var far till barnet. Det är alltså den nyblivna mamman och hustrun Ann-Sofie Mikkelsen som ses i bild. Mikkel Mikkelsen drev sedan grönsakshandel i Köpenhamn. Ann-Sofie Mikkelsen levde 1964, men ska ha varit död på hösten 1964 när en släkting skulle läsa i Danmark.

Sonen Carl Ove Høegh Mikkelsen var någon slags affärsman och ska enligt noteringar och brev ha suttit i koncentrationsläger under kriget. Därefter arbetade han som kypare. Just det som hände under kriget är vi nyfikna på, så om någon känner till något för ni höra av er.

Gunnars pappas noteringar, men han har vänt på två personer. Annars är allt rätt.

Karl Oskar Ekberg eller Kalle var född 1883 och nummer tre, både i syskonskaran och stående från vänster i bild. Han måste ha haft sällskap vid det här laget, för den 17 januari 1904 tog han och Maria Olsson från Harlösa ut lysning. De vigdes den 31 januari 1904 av Lars Tynell, som några år senare blev kyrkoherde i Sankt Peters kloster. Var i Lunds domkyrkoförsamling de vigdes framgår ej av lysningsboken.

Kalle och Maria fick tre söner: Karl Edvin f 1904, Oskar Albin Malte f 1906 och Stig Selvi Fridolf f 1914. Farbror Kalle noteras i församlingsboken som orgelbyggare och möbelsnickargesäll, hustrun med en notering om hälsan. Vad som var orsaken vet jag inte, men Maria Olsson drunknade i Harlösasjön sommaren 1916. Yngsta sonen var då två år gammal. Varje gång jag läser noteringar om självmord stannar jag upp och undrar om vi i dag hade kunnat rädda detta liv, med den kunskap vi har i dag. Kanske var det något som kunnat botas med samtalsterapi och dagens läkemedel.

Ett år senare gifte Kalle om sig med Ida Elfrida Lundgren. Hon nämns som Frida i Gunnar Ekbergs fars dagböcker. I vigselboken står hon som barnsköterska. Äktenskapet blev barnlöst.

Karl Oskar Ekberg och Maria Olsson gifte sig 31 januari 1904. Han var orgelbyggare och möbelsnickare och gifte efter hustruns död om sig med barnsköterskan Frida, som nämns i Gunnar Ekbergs fars dagböcker.

Näste i barnaskaran var Olof Gotthard Ekberg. Visst ser han välkammad ut på bild? Han flyttade 1928 till Kävlinge, där han titulerades frisörmästare och sedan barberaremästare. Han dog på Lunds lasarett 1936 av vad som framgår av dödsnotisen. Dödsorsaken är svårläst men verkar vara något med andningsorganen vad jag förstår.

Om Olof Gotthard vet jag mycket lite. Han gifte sig 1908 med Gerda Amalia Persson från Högseröd och de fick en dotter, Ebba Margit som var född i Lund 1909. Innan de flyttade till Kävlinge bodde de i Norra Mellby. De hade också en fosterson, som blev frisörlärling i Kävlinge.

Nummer fem och sex i Anders Bengtsson Ekbergs och Ingid Nilssons barnaskara finns inte med på bild. Herman Hilding född 1887 dog i lungsot vid sex års ålder. Fritiof Edvin föddes 1889 och dog vid två års ålder i lunginflammation. Det kan ha varit kallt vintern 1892 ty i dödsnotisen ovan pojken är för en okänd man som dött i förfrysning.

Faster Ingeborg nämns i Gunnar Ekbergs fars dagböcker. Hon döptes till Cecilia Ingeborg och blev nummer sju född 1893 i Lund. Logiskt är det alltså hon som sitter i mitten på bilden och är tio år gammal.

Faster Ingeborg gifte sig 1910 med guldsmeden Emil Bernhard Dahlström och de fick en dotter som fick namnet Margit. 1925 avlider Emil Dahlström tragiskt. Dödsboken anger cyankalium som dödsorsak. Den som har läst sin Agatha Christie vet att det är en mycket plågsam död att gå till mötes. Av mina sökningar på nätet framgår att guldsmeder var väl förtrogna med detta giftiga ämne. Tydligen blev det en polisutredning daterad 10 maj 1925 och som jag inte hämtat ut. Dödbokens notering har ordet självmord inom parentes. Parentesen känns som om det är en osäkerhetsfaktor om vad som hänt.

Margit fick i alla fall en fosterfar när faster Ingeborg 1935 gifte om sig med styckmästaren och änkemannen Gunnar Tolfte Karl Ahlgren. Hon var då 41 år och de fick inga barn.

Faster Ingeborg med Emil och Margit.

Sista barnet att räkna upp blir alltså faster Thora, eller Thora Elisabeth som hon döptes till 1899. Det är alltså hon som sitter mellan Anders Bengtsson Ekberg och Ingrid Nilsson och är fyra år gammal.

Officiellt står Anders Bengtsson Ekberg som hennes far i födelsenotisen, men det var han alltså inte. Senare blev det känt för Thora att hennes far var läkaren Johan Panza, som varit suparbroder med gjuteriarbetaren Anders Bengtsson Ekberg. När Johan Panza avled 1927 fick Thora gift Sandström ärva 10 000 kronor.

Hon lärde också känna sin halvsyster Ruth Bond, som var dotter till Johan Panza och en okänd kvinna som troligen var från en fin familj i Lund. Även Ruth fick ärva Johan Panza, men hon fick 15 000. Thoras dotter Elisabeth berättade innan sin död att hennes mamma som barn behövt en operation i huvudet, som bekostats av Johan Panza. Det kan förklara varför hon fick lite mindre i arv av den märklige läkaren, som jag skrivit om här.

Faster Thoras tillblivelse har ju både blivit en gåva vid DNA-forskningen och ett mysterium. Det verkar ha varit känt att Johan Panza var far till henne, och ändå var han kompis med Anders Bengtsson Ekberg. Eller hur stod det till med relationen? Och vad var det som fick det att hetta till så mycket mellan Ingrid Nilsson och Johan Panza? Visst är hon en vacker kvinna, men också en 40-årig kvinna som fött 7 barn alla redan.

Faster Thora fick tre barn, varav jag fått äran att träffa sladdbarnet Elisabeth född 1943. De andra två var Tore Gustaf och Carl-Erik födda 1922 och 1925. Att föda barn sent i livet gick uppenbarligen här i arv. Faster Thora var 43 år när Elisabeth föddes.

En vacker bild av faster Thora. Jag tror det är hennes konfirmationsbild så. Kanske fanns denna bild hemma i Trelleborg hos hennes biologiska pappa Johan Panza.

När jag tänker efter lite så tror jag till och med att vi kan göra en ännu bättre datering på fotot. Det måste vara i november eller möjligen december 1903 som fotografiet togs. Vad är annars mer naturligt än att hela familjen passar på att fotografera sig i samband med lysningskaffet eller vigsel för Anton Edvard Ekberg och Sofia Nilsson? Därmed bör det också finnas bröllopsfoton över paret någonstans. Vem vet var de kan finnas.

Ibland uppges felaktigt datumet 19 november för vigseln, men det är felskrivning i vigselboken. Lysning för Anton Edvard Ekberg och Sofia Nilsson togs ut den 29 november, 6 december samt 13 december och sedan gifte de sig den 19 december. Ett troligt datum för att släkten samlades och fotograferade sig var alltså vid första lysningen 29 november, eller kring jul den 19 december vid vigseln.

Oavsett var det EK Böös, eller Erik Kristian Böös som vigde dem. Året därpå blev han extra ordinarie hovpredikant. En inte helt oviktig präst i Lund, som man bör läsa på lite om.

Mitt stalltips är att fotot är taget i samband med lysningskaffet för Anton Edvard och Sofia Nilsson, det vill säga kring 29 november 1903.

Anton Edvard och Sofia hänger i var sin ram hemma hos oss. Kanske någon har en bröllopsbild med dem tillsammans.

Journalist, fil kand i historia, fil mag i ekonomisk historia, fil mag i litterärt skapande (Författarskolan i Lund). Har gett ut boken Det hemliga Malmö 2020 (med Gunnar Ekberg) och Om Tango 2001 - om ordlösa samtal om konsten att kramas. Forskar i egenskap av journalist på WWII, Stasi och kalla kriget. Har skrivit uppslagsordet Stasi för Nationalencyklopedien.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: