Elna Ljunggren födde 12 barn

Det är inte ovanligt att kvinnor förr i tiden födde många barn. Min man Gunnar Ekbergs farmors mor Elna Ljunggren var en sådan. Hon fick sitt första barn vid 19 och sitt sista vid 41 så graviditeter i 22 år var en del av hennes liv.

Två av barnen nådde inte vuxen ålder. Sophia dog i strypsjukan (krupp) när hon var tre år den 22 februari 1881. Den 27 december samma år föddes Gunnars farmor. När flickebarnet döptes den 14 januari 1882 fick hon namnet Sofia. Någon vidskeplighet tycks inte ha rått förr i tiden. Namn på förlorade barn återanvändes på de som kom senare.

Det andra barnet som dog tidigt var Karl August, som blev nummer tolv den 3 mars 1891. Familjen bodde då i Lilla Råby och Elna Ljunggren hade då varit gift med den före detta slaktaren, numera potatishandlaren, Per Nilsson i nitton år.

Karl August drunknade vid åtta års ålder. Det står angivet i dödboken att han den 19 juni 1899 badat i en märgelgrav och drunknat genom olyckshändelse. Kronolänsman Ljungberg skrev dagen efter ett intyg om att kroppen kunde begravas i laga ordning.

Karl August drunknade vid åtta års ålder i en märgelgrav. Kronolänsman konstaterade dagen efter att brott inte begåtts och att kroppen kunde begravas i laga ordning. Elna Ljunggren var då 50 år gammal.

Elna Ljunggren kan vara lite klurig att forska på då två flickor födda på Vallkärra 3 i Lund döptes den 29 april 1849. Båda fick namnet Elna, varför de ibland blivit sammanblandade i handlingarna.

När Elna Ljunggren föddes den 22 april 1849 på Vallkärra 3 i Lund var hennes far Carl Johan Ljunggren husar. Äktenskapet verkar inte ha varit lyckligt. Åren 1852-60 står Elnas mamma Bengta Persdotter antecknad som sinnessvag och hon vistas på hospitalet. 1862 skilde Carl Johan Ljunggren sig från Bengta Persdotter (antagligen den första skilsmässan i den Ekbergska familjen) och gifte genast om sig med Charlotta Falck, som han 1860 hade fått ett oäkta barn med. Bengta Persdotter dog, möjligen i Malmö, 1866. Enligt sjukvårdsexpertis jag konsulterat tyder det på någon infektion i munnen var dödsorsaken.

Elna Ljunggrens uppväxt verkar alltså ha varit ganska rörig. Hon var 13 när föräldrarna skiljde sig och 11 när hon fick en halvbror. Mamman vistades alltså på hostpitalet och Elna Ljungren var 17 när mamman dog.

Vid 19 års ålder föder Elna Ljunggren sitt första barn som får namnet Maria, som noteras som oäkta. Vem fadern var ska formellt sett nedtecknas 15 år senare. 1884 tar slaktaren Per Nilsson på sig faderskapet. Oklart varför han väntade så länge med att erkänna detta.

Fadern till de många barnen verkar ha varit en charmant man. Han gjorde alltså Elna med barn när hon var 18. Först bodde Elna och Maria själva, för att sedan flyttas till slaktaren Per Nilsson, där hon var piga. 15 september 1870 föddes nästa barn utanför äktenskapet men som var ett så kallat trolovningsbarn. Det står antecknat att Elna Ljunggren är Per Nilssons fästekvinna vid dottern Annas födelsenotis.

Varför Per Nilsson sölade med att gifta sig har jag ingen aning om. Ett drygt år senare, den 12 november 1871 tar paret ut lysning. Han begär lysningen och Carl Johan Ljunggren har skriftligen samtyckt. Vigseln skedde den 19 december 1871 i Lund. Det första barnet Maria var då tre år gammal.

Sammanlagt tolv barn föddes av Elna Ljunggren, som fick se tio av dessa nå vuxen ålder. Barnen är lite röriga att forska på då en del av barnen till Per Nilsson valt att heta Nilsson medan andra tog namnet Persson. För att snurra till det riktigt mycket finns också exempel på barn som tog namnet Ljunggren.

Ett av barnen utvandrade till Norge. I Per Nilssons bouppteckning står sonen Anders Vilhelm som vitgarvare. Han gifte sig med en norska och fick minst tre barn.

Elna Ljunggren dog vid 74 års ålder den 11 november 1923 på Hindby 3 i Malmö. Dödsorsaken var arterioslerosis, vilket jag tolkar som åderförkalkning. Hon var fortfarande skriven i Lilla Råby hos maken Per Nilsson, som då var 81 år gammal. Han avled även han i Malmö men 1928. Dödsorsaken var Marasm senilis (allmän försvagning).

Vid bouppteckningen efter Per Nilsson anges att han efterlämnar barnen Benedikta i Nordanå, Sofia på Gullvik, Maria, Anna och Nils Petter Persson boende i Malmö, Ida i Köpenhamn, Anders Vilhelm i Fjeldsaa, Flekkefjord i Norge samt avlidna Emma Sofias döttrar Hanna i Malmö och Elsa i Lund.

Elna Ljunggrens släktgren är spännande. Hennes farfar hette inte Ljunggren utan Johannes eller Johan Gerner och var klockare i Fjelie i Skåne. Han dog rätt ung i lungsot och hustrun gifte om sig med en annan klockare som hette Ljunggren. Johannes Gerner var född i Lenhovda och stammade från tyska glasbruksarbetare som i början på 1700-talet byggde upp Kosta glasbruk.

Den första anfadern jag hittar är Elias Gerner, född före år 1700 i tyska Thuringia (Thüringen). Hans son Johan Winzel Gerner/Jörner avled i Kosta 19 januari 1772 vid ungefär 50 års ålder. Johan Winzel Jörner titulerades glasritare och ”catholique”, vilket ju bör betyda katolsk trosbekännare. Hans änka dog den 26 januari 1772. Hon hette Elisabeth Christina Kleenstuywer. Forum Rötter har en intressant tråd om den tyska glasbrukssläkten.

4 kommentarer

  1. Hej Lena. Intressant sammanfattning. Skulle du kunna dela med dig av din källa till Elias Gerners härkomst (Thüringen)? Mvh / Stefan

    Gilla

  2. Hej Lena. Intressant berättelse. Jag undrar om du kan dela med dig av källan som spårar fam. Gerners härkomst till Thüringen. MVH / Stefan

    Gilla

    • Hej Stefan! Inser att jag var lite för självsäker i formuleringen, men de första glasblåsarna som kom till Kosta var från Thüringen. Jag har funderat på att gräva ner mig i Kosta glasbruks arkiv men har inte kommit så långt i ambitionerna. I mångt och mycket har jag följt diskussioner på Anbytarforum och sedan har jag försökt att verifiera via AD/Riksarkivet. Hälsar Lena

      Gilla

      • Ok. Den starkaste ledtråd jag själv funnit till dessa personers härkomst kommer från en artikel i Journal of Glass Studies (”All Crystal Clear” av Herremans et al.), som i sin tur refererar till Karel Hetteš (On the tradition of Bohemian glass and its originality). Här anges att ”The Gerners,
        father and son, who came from Polevsko, were employed in the Kungsholm glass industry in
        the 1740s”. Mycket riktigt finnes i regionen kring Polevsko (på tyska Blottendorf), som alltså ligger i Böhmen, nu Tjeckien, en djuprotad glasbrukarsläkt med namnet Görner. Mest anmärkningsvärt en eremit vid namnet Samuel G., samtida med våra svenska invandrare, som står som staty utanför en grotta i trakten – jag tror han tillverkade optiska glas. Som katolik var denne också utsatt för förföljelse vid denna tid och jag vill minnas att denna trosbekännelse också misstänks ha orsakat hans död. Oavsett hur det låg till med det så ska han ha tagit till flykt 1742 av rädsla för att bli inkallad i Preussiska armén. Kanske förklarar det också något? (Det tidigaste släktspår jag funnit i Sverige är från sept. 1739 då J.W.G. gifter sig med E.C. Kleinstyber – se Hedvig Eleonora kyrkoarkiv, Lysningshandlingar, SE/SSA/0006/H V a/2 (1727-1741), bildid: C0054337_00050). Och kanske är det också av någon betydelse, i fråga om arbetskraft och varifrån den importerades, att Elias och hans söner (för dessa var ju i själva verket två, Johan Wenzel och Hans Christopher – se Överståthållarämbetet för uppbördsärenden (AB) G1BA:17:2 (1740) Bild 116 / sid 226 (AID: v367145a.b116.s226, NAD: SE/SSA/003106)) inte kom som glasblåsare utan som handlare arbetande med gravyr och stukaturtillverkning – glasritare eller gipsmakare, som det brukar stå om vartannat – även om flera söner i nästa led lärdes upp till blåsare av andra tyskättlingar vid Kosta. Jag har länge väntat på möjligheten att följa upp det ‘bohemiska’ spåret i hopp om att knyta ihop lösa trådar, och givetvis för att se om det går att bekräfta ett släktskap med ‘eremiten i Sloup’. Och därför ställer så klart en uppgift om att de kommit från Thüringen en hel del på ända för mig när den plötsligt springs på, vilket jag hoppas du förstår. Skönt i alla fall att ha fått lite klarhet och hoppas att mina uppslag även kan vara av något intresse för dig. Allt gott. // Stefan

        Gilla

Lämna en kommentar