Mamma träffade aldrig sin morfar. Hon är född 1934. Otto Purath stupade i första världskriget. Hans historia var länge höljd i ett dunkel. Det vi visste var att han stupat på västfronten och efter bara ett par veckor i strid. 

För tio år sedan var min kusin och jag i Bützow för att söka våra rötter. Jag fick guida till olika platser familjerna Breitner och Purath bott på. Dessutom hade vi bokat besök på rådhuset där vi beställde kopior på födslar, vigslar och dödsfall. Vi tog inte allt vi kunde för det kostade 10 Euro för varje dokument. Det gör det tydligen fortfarande. 

I stiftskyrkan i Bützow finns två minnesplaketter över stupade i första världskriget. Lstm Otto Purath stupade den 24 april 1916.

I kyrkan i Bützow hittade vi Otto Puraths namn på en av minnesplaketterna över stupade under första världskriget. Där fick vi ett dödsdatum. Det visade sig att han stupade den 21 april 1916 och betecknades som en förkortning vi först inte förstod. Efter kontakt med 1:e intendenten Thomas Roth på Armémuseum förstod vi att förkortningen inte alls var Cstm utan Lstm, vilket betyder Landsturmmann. Landsstormen bestod av lite äldre män. 

”Under första världskriget blev många tyska landsstormsförband mobiliserade och fick tjänstgöra vid olika fronter men främst vid östfronten. Landsstormen var indelad i olika klasser eller uppbåd så det är svårt att säga hur gammal Otto Purath var, dock bör han ha varit 30 år fyllda”, skrev Thomas Roth 2011. 

Otto Purath var 38 år när han skickades till västfronten. Han var född som Otto Friedrich Karl Purath den 21 juli 1877 i Satow Hütte i Mecklenburg-Schwerin. Hans mor var tjänstekvinna i Malchow, Marie Wilhelmine Friederike Dorothea Purath. Ingen far angavs i födelseattesten. 

Marie Purath hade två år tidigare fött ett annat oäkta barn, men Gustav Carl Friedrich Purath dog i april 1876. Inte heller här angavs någon fader. 

Det finns en viss förvirring kring Maries bakgrund. Hon var född som Marie Wilhelmine Friederike Dorothea Lippert. Saken är den att Marie var barn till två ogifta föräldrar: Johann Friedrich Christopher Purath född 1825 i Suckow och Wilhelmine Christiane Marie Lippert född cirka 1821. När Marie Lipperts mamma dog vet jag inte, men Johann Friedrich Christopher Purath skaffade en barnkull när han var 19-21 år gammal och utan att vara gift. 1855 vid 30 års ålder gifte han sig och skaffade en ny barnkull med Friedrike Hanna Wilhelmine Lippert född 1823. En teori jag har är att kvinnorna är släkt med varandra. Att jag har dna-träffar till barnkull nummer två är intressant, men bevisar inte min teori. 

Marie hette inte bara Lippert och Purath. Sommaren 1880 gifte hon sig med Johann Karl Christian Wulff. De flyttade till Hamburg och Bergedorf Glashütte. Det sista livstecken jag hittat efter Marie Wulff är den 28 september 1913 då hon är vittne vid ett barnbarns dop, Otto Puraths flicka Greta Martha Johanna Magda, som dog året därpå. Marie Wulff var nu änka och hade bostadsadress Bergedorf Glashütte nr 21 i Hamburg. Min mormor Henni var sju år gammal och måste alltså ha minnen av henne. Så synd att frågor aldrig ställdes om hur allt hängde ihop! 

I december 2018 fick jag upp ett dokument på Ancestry om Otto Purath. Via förlustlistan fick jag både regemente och kompani: Reserve-Infanterie-Regiment Nr 212, 12:e kompaniet. Senare hittade jag Otto Puraths grav. Han vilar tillsammans med Robert Zander två rader ovanför.

Det måste ha varit i samband med att vi tog dna-test i familjen som jag började gräva på Otto Purath. För att analysera sina träffar behövde man bygga på sitt träd. Med Ancestrys world wide-konto gick det bara bättre och bättre. Fler och fler församlingsböcker har skannats in och det var via detta abonnemang jag lyckades skilja de två kvinnliga Lippertarna åt! 

I december 2018 dök plötsligt ett tips upp på Ancestry. Otto Purath fanns med på en förlustlista, men hade felaktigt fått födelseorten Sator Hütte, Parchim-Mechlenburg (ska vara Satow Hütte). Här placerades han i Reserve-Infanterie-Regiment nr 212. 12. Compagnie. Sökningar på nätet visade att han tillhörde 45:e reservdivisionen som hade stridit vid belgiska Ieper (Ypres).

Via en bekant blev jag tipsad om Volksbund Deutsche Kriegsgräberfürsorge e. V., som administrerar omkring 500 krigskyrkogårdar med omkring 2,7 miljoner krigsgravar i världen. Jag gav de uppgifter jag hade och till min häpnad gjorde de alldeles gratis en stor utredning om Otto Purath.

I början av 2019 lyckades jag inte bara få veta var mammas morfar Otto Purath ligger begravd utan även var han stupade under första världskriget. Tydligen blev arkivet i Berlin bombat under WWII, men ideella krafter på Volksbund grävde fram dokument där det framgår att Otto Purath stupade i Belgien, närmre bestämt ”Nördl Messines” eller i klartext norr om Mesen i Västflandern.

Det var alltså strax utanför Mesen som Otto Purath begravdes första gången – i april 1916. 

Men Otto Purath ligger inte i Belgien, utan i norra Frankrike. Under åren 1921-22 anlades en tysk krigskyrkogård med 31 339 gravar i Saint-Laurent-Blangy. Fem-sex år efter sin död gräves Otto Purath upp i Belgien och flyttades till norra Frankrike. Han vilar nu tillsammans med Landsstormmannen Robert Zander i block 4, grav nummer 576. 

I efterhand kan man undra hur mycket av Otto Purath som hamnade i Frankrike. Jag ringde en vän, som är kyrkogårds- och fastighetschef. Men på fråga om vad som varit kvar av mormors far fem-sex år efter första begravningen fick jag inget rakt svar. Jag fick förklarat att det berodde på. Kroppens beskaffenhet vid dödsfallet, vad kistan var gjord av, djupet man begravde honom på, jordmånen med mera. 

Utöver detta kan det ju vara lite vanskligt att hålla reda på alla delarna, typ vad som tillhörde vem. Inget annat land förlorade så många soldater i första världskriget som Tyskland. Hur kan man hålla reda på 2 miljoner fallna soldater? Enligt en vän var det en straffkommendering att ta hand om de döda och berusning under arbete var vanligt. Tusentals kunde dö på en dag. Tillgången till kistor kunde säkert variera. Det var nog lite si och så med vilka kroppsdelar som hamnade i vilken kista. Begravda är soldaterna från denna tid ofta två och två eller fyra och fyra. Det var väl lättast att få ihop delarna så.

På kyrkogården i Saint-Laurent-Blangy i block 4 grav 576 ligger Otto Purath begravd jämte sin kamrat Robert Zander. De stupade samma dag den 24 april 1916. På deras dödsdag 2019 sattes en krans upp på graven och fotografering skedde.

Vi hedrade Otto Purath på dödsdagen den 24 april i 2019 med en krans, därefter fotograferades graven.

Kartläggningen av Otto Puraths liv är inte klar ännu. Mer pusselbitar kommer på plats. Genom att kontakta Krummes Haus i Bützow fick jag veta att Otto Purath bodde på 2. Wallstrasse 17 år 1908. Den sk Hausbesitzern var arbetaren Joh. Warning. Det var alltså Ottos svärfar som ägde huset. Ottos fru var nämligen Frieda Dora Johanna Warnick vars far hette Johann Warnick. Enligt en professionell släktforskare i USA, som är dna-kopplad till oss, varierar stavningen på efternamnet. Han har hittat tre alternativ på samma familj där Warning och Warnick alltså är två av dem.

”this is probably due to illiteracy of the time and also different towns”, skrev släktforskaren tillika vår dna-träff. 

Otto Purath och hustrun Frieda Warnick. Fotot är högst troligt taget år 1916 strax innan han skickades till västfronten.

Otto Purath verkar ha växt upp i omgivningarna kring Malchow. När han var 15 konfirmerades han i Alt Schwerin. Vid 26 års ålder gifte han sig med sin Frieda i Bützow och därefter var Otto Purath staden trodgen. De fick nio barn.

Min mormor Henni Purath blev nummer tre, men hon blev äldst i syskonskaran då de första två flickorna dog. Lillebröderna Otto, Karl och Hermann Purath nådde vuxen ålder. Sist i skaran att uppnå vuxen ålder var Annie Purath, som mamma är döpt efter. Annie fick TBC och dog på ett sanatorium omkring 1940 då hon var ungefär 25 år gammal. 

Under åren 1921-22 anlades en tysk krigskyrkogård med 31 339 gravar i Saint-Laurent-Blangy. Fem-sex år efter sin död gräves Otto Purath upp i Belgien och flyttades till norra Frankrike. Kyrkogården administreras av Volksbund Deutsche Kriegsgräberfürsorge e. V.

Vill du söka efter en stupad tysk soldat? Volksbund har en databas här. Försök använda så få sökkriterier som möjligt. Då funkar databasen bäst. I skrivande stund består den av 4 823 793 dödade eller saknade tyska soldater i strid.

För att släktforska i Tyskland har jag haft stor hjälp av Ancestrys World-abonnemang. Ancestrys dna-test har också varit till stor hjälp. Familjen Purath har haft personer som utvandrade i slutet på 1800-talet till USA. Dokumentationen är lättare att hitta om deras bakgrund och amerikaner är mycket villigare att ta dna-test än vad tyskar är.

Vi har också haft tur och hittat en annan svensk Purath-gren med Ancestrys dna-test och Thrulinesfunktionen. Ett halvsyskon till Marie Purath fick ett barnbarns barn som utvandrade till Småland och vars ättlingar lever i Sverige. Min mamma hade alltså en halvtimmes färd till sin tredjekusin utan att veta om det. Världen är allt bra liten.

Journalist, fil kand i historia, fil mag i ekonomisk historia, fil mag i litterärt skapande (Författarskolan i Lund). Har gett ut boken Det hemliga Malmö 2020 (med Gunnar Ekberg) och Om Tango 2001 - om ordlösa samtal om konsten att kramas. Forskar i egenskap av journalist på WWII, Stasi och kalla kriget. Har skrivit uppslagsordet Stasi för Nationalencyklopedien.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: