Släktforskare får rysningar ibland. För några dagar sedan var det dags igen. Jag fick se initialerna. Den 5 oktober i år är det 170 år sedan min man Gunnar Ekbergs anfader, den pensionerade soldaten Jöns Larsson Trenck, eller Jöns Trenk som det ibland skrevs, nedpräntade ett J och ett T i Husie lysningsbok. Gunnar Ekbergs anmoder och hans dotter Christina Jönsdotter skulle kunna gifta sig.

Malmqvistare bör fladdra med öronen för det här är en berättelse om er anfader: soldaten, gratialisten, den illegale brännvinsförsäljaren Jöns Trenk. Han var Gunnar Ekbergs morfar Sture Malmqvists mormors far och gift med potatistjuven Boel Mårtensdotter.

År 1850 var Jöns Trenk 62 år och kunde uppenbarligen inte skriva. I Husie lysnings- och vigselbok kan man se att en del som tog ut lysningen skrev under med sitt eget namn. Men i de allra flesta fall blev det bara två eller tre initialer, där prästen sedan fyllde i förnamnet till vänster och efternamnet till höger. I Jöns Trenks fall fick han den förklarande texten ”brudens fader”.

I lysningsboken intygas att de två kontrahenterna, drängen Anders Jönsson från nr 5 & 10 Östra Skrävlinge och pigan Christina Jönsdotter från gathuset nr 1 i Kvarnby inte bara hade laga ålder och ogifta. De hade heller inga smittsamma eller obotliga sjukdomar. En sådan nitiskhet på varje par som skulle gifta sig har jag inte sett förut. Min gissning är att det är syfilis som åsyftas, men om Husie var mer drabbat än någon annan stans vet jag inte.

Anders och Christina var alltså Sture Malmqvists mormor och morfar.

Er anfader Jöns föddes som Jöns Larsson i Värby i Bara församling den 18 maj 1788. Föräldrarna Lars Jönsson och Hanna Nilsdotter var båda från Värby och hade gift sig tre dagar tidigare. Han var alltså första barnet i syskonskaran och blev döpt den 1 juni. Fadern antecknas som tjänstedräng. År 1790 får Lars en syster som döps till Bererta.

Åtminstone Hanna Nilsdotters familj verkar ha bott i Värby i generationer. Hennes föräldrar Nils Jönsson f 1721 och Mätta Pehrsdotter f 1727 finns båda med i Bara församlings allra första husförhör 1784-1792. Var Lars Jönsson kommer från vet jag inte. Han står i husförhören som dräng i familjen född 1759 och tar nattvarden första gången 1786.

Det finns ett hack i husförhören 1792-1802. I nästa husförhörsbok som startar 1803 är inte bara Jöns Trenks morföräldrar Nils och Mätta borta (jag hittar dem i dödboken). Även Jöns Trenks familj saknas i Värby. Jöns Trenks morbror Anders bor kvar men har nu adressen nr 24 Värby.

Jöns Larsson Trenks liv och familj är alltså inte en snitslad bana att enkelt följa. Släktforskning kan ta tid och ibland kan det ta tio år att få ihop en livsberättelse. Släktforskning handlar om tålamod. Men lite kan jag berätta i alla fall.

Namnet Trenck, eller Trenk, fick Jöns Larsson när han blev soldat. I november 1818 antecknas han vid 30 års ålder som vicecorpural på nr 77 Toppe Ladugård i Hyby. Av Södra Skånska infanteriregementets generalmönsterrullor framgår att han tjänat i två år och man kan även se hur lång han är och att han är gift.

När barn föds 1817 och 1822 står Jöns Trenk som rotesoldat i Husie. År 1826 föds Malmqvistarnas anmoder Christina. Då står Jöns Trenk som rotesoldat i Sofielund. Mamman påstås heta Boel Pehrsdotter, men i husförhören är det Boel Mårtensdotter hon heter. En dotter Lena dyker upp i husförhören 1846. Hon uppges vara född 1832 i Bara där jag hittar henne men även här med modern med det felaktiga namnet Boel Pehrsdotter och med fadern angiven som Lars Jönsson (utan Trenk).

Det är helt enkelt en ganska rörig skånsk soldatfamilj. Den som flyttar mellan församlingarna är ibland svår att följa, och misstagen prästerna gör blir bara fler och fler. Som ”släktforskningsåklagare” gäller det att följa vartenda spår ända in i kaklet tills slutsatser kan dras om var felen ligger.

Han återfinns som Jöns Tränck i generalmönsterrullorna för Södra Skånska regementet 1828. Han noteras som fri corupural nr 77 för Bara compani noterad för Assartorps säteri. Han återfinns även i rullorna för 1831. Han är nu 43.

I husförhören blir Jöns Trenk senare gratialsist, det vill säga pensionär och före detta soldat. Han får alltså viss ersättning. År 1841-1850 hamnar hans namn i Kvarnby för första gången. Ett enkelt ”Trenks hus” står antecknat, men familjen bor inte här ännu. Jag gissar att gathuset håller på att uppföras.

Familjen hamnar i sitt gathus enligt husförhören 1846-50. Det står noterat att de flyttat in från Bara 1835. Här finns också mer att botanisera i. Jöns Trenk och hustrun Boel Mårtensdotter har två barn i boet, Lena och er anmoder Christina. En fosterdotter Maria, som dör vid 7 års ålder är egentligen deras barnbarn. Modern vistas i Malmö står det. Dottern Johanna Jönsdotter med ett oäkta barn och en man är inhysingar. Det verkar vara knapert. Jöns Trenk och hustrun Boel Mårtensdotter har begått olagliga handlingar-

I högerkanten noteras att Jöns Trenk pliktat för olaglig brännvinsförsäljning. Hustrun Boel Mårtensdotter är inte bara skattefri (det vill säga sjuklig eller fattig). I oktober 1849 begår hon brott.

”Skattfri Boel Mårtensdr blef natten emellan d 1 och 2 octob 1849 tagen då hon stal potatis å No 12 Qvarnby från Anders Andersson. Vittnen: Skomak Måns Nilsson och dess hustru Hanna Sandersdr och husman Pehr Andersson, alla i Qvarnby.”

Kan vi ursäkta Jöns Trenk och hans hustru för sina gärningar? Var de hungriga och behövde pengarna? Det är uppenbart att en del av deras barn klarar sig sämre och behöver stöd, till exempel att ha en hel familj eller ett barnbarn boende hos sig.

År 1850 behövdes i alla fall spriten. Sven Rosborn har gjort en intressant exposé över kolerans tid i Malmö. Den drog in 1850 och dödade fyra procent av Malmös befolkning. Några år senare var den tillbaka. I Malmö Tidning 1851 står det att den stängaste wieselgrenaren nu drack brännvinsvatten och instruerade tjänstefolket att stärka sig med en hutt och inte dricka vatten ”om det icke är inblandat med en tiondel renat brännvin.”

Kanske gjorde Jöns Trenk blott en god gärning, samtidigt som han tjänade lite extra vid sidan om sin pension från armén. Eller inte. År 1859 vid 71 års ålder blev han i alla fall blind, vilket ju faktiskt kan ha berott på spriten. Gammal blev han i alla fall. Han dog 1877 vid 89 års ålder. Hustrun blev 86 år gammal.