Jag bor på Grynbodgatan i Malmö. I kvarteret Väveriet 20 närmre bestämt. Mitt hus färdigställdes 1930, men det finns en del att klura på vad gäller husets historia. Bygglovet är nämligen från 1911. Varför tog det nitton år innan huset färdigställdes? För att förstå kan det vara bra att ta en lov runt kvarteret. Rita den historiska kartan.

Jag börjar med grannhuset. Grynbodgatan 12 som blev 2. Engelbrektsgatan 29 som blev 17. Kv 70 Väveriet I, som sen blev Kv 70 Väveriet 1a för att sedan bli Väveriet 19. Totalt förvirrande? Javisst. Titta bara på husfasaden:

Huset i korsningen Engelbrektsgatan – Grynbodgatan har en magnifik fasad. Små detaljer i murningarna som jag beundrar ofta. Fastigheten ägdes av byggmästare Sten O. Berglund, som anlitade arkitekten Oscar Hägg. Huset stod klart 1912. Mellan åren 1912 och 1934 låg Malmös polishus här.

Visste Berglund att han skulle ha en betydande och stadigvarande hyresgäst i huset när han satte spaden i jorden? Helt klart, vilket beskrivs av den fd spionpolisen Richard Hansen i minnesskriften Malmö polis 75 år (1949). Polisen, som officiellt hade sin huvudstation på Rådhuset, hade växt långt över sina breddar. Planerna var långt gångna även om det är först den 9 oktober 1911 som stadsfullmäktige klubbade att det ska tecknas ett kontrakt på tio år för poliskammaren, polisdomstolen, stadsfiskalen, detektiva polisen, arrestrum och mycket annat. Inflyttning skulle ske 1 april 1912.

Väveriet 19 ligger i korsningen Engelbrektsgatan – Grynbodgatan. Här huserade Malmö polis 1912-1934.

Enligt ett barnbarns barn till byggmästaren ska Malmö polis ha upptagit stora delar av huset. Av inlägg i Facebookgruppen Malmö – ett historisk perspektiv framgår att bottenplanet hade rum för konstaplar, överkonstapel, poliskommissarie och polissyster och på innergården vaktrum och tolv fångceller. På andra våningen fanns expedition, länsdetektiven, förhörsrum och fotoavdelningen.

I hörnrummet på andra våningen fanns polismästarens tjänsterum och jämte detta, längs med Grynbodgatan, fanns poliskammarens sammanträdesrum. Polismästare Hårleman hade sin bostad på femte våningen i en sexrums paradlägenhet.

Den som studerar dåtidens folkbokföring kan konstatera att det fullständigt vimlar av poliser som inte bara arbetar utan även bor i huset. Enligt fd stadsantikvarien Anders Reisnert var det vanligt vid den här tiden att bostaden ingick i lönen. Därav så många poliskonstaplar i huset.

Själv kan jag konstatera att polishuset inte riktigt räckte till. I fastigheterna Väveriet 20 och 21, dagens Grynbodgatan 4 och 6 som är min bostadsrättsförening, bor genom åren flertalet poliser. En bottenlägenhet på Grynbodgatan 4B har en gång varit lokal fyllecell. Sovrummets lite udda fönster, pyttelitet och väldigt högt beläget vettande mot en mörk gång, har onekligen fått sin förklaring.

Polisens adress var inledningsvis år 1912 Engelsbrektsgatan 29 och Grynbodgatan 12. Det måste ha varit riktigt förargligt när Malmös makthavare plötsligt 1913 bestämde sig för att göra om gatunumreringen i staden. Det ett år gamla huset hade ju gatuadressen 29 inmurad i fasaden mot Engelbrektsgatan. Nu fick man sätta 17 a och 17 b ovanpå den gamla numreringen.

Journalist, fil kand i historia, fil mag i ekonomisk historia, fil mag i litterärt skapande (Författarskolan i Lund). Har gett ut boken Det hemliga Malmö 2020 (med Gunnar Ekberg) och Om Tango 2001 - om ordlösa samtal om konsten att kramas. Forskar i egenskap av journalist på WWII, Stasi och kalla kriget. Har skrivit uppslagsordet Stasi för Nationalencyklopedien.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: