Tänk att ha en Madame som anmoder! Som släktforskare kan jag vara lite avis på min man Gunnar Ekberg och hans kusiner på mödernet, för deras mormors mormors mormor levde ett liv utöver det vanliga. Via denna gren i släkten hittar jag en stalldräng som blir inspektor, en jungfru som blir Madame och en arbetskarl vid föregångaren till statliga Vin & Sprit. En förlupen make. Barn med en annan man innan skilsmässan ens gått igenom. Allt detta på 1700- och 1800-talet.

Maija eller Maria Palmgren född 1771 i Trelleborg hade det motigt i livet, men hon verkade ofta få hjälp på traven via friherrinnan Vilhelmina Beck-Friis (1775-1829). Genom adelns historia på Börringekloster, Bosjökloster, Skeinge säteri och Hyby gård samt inte minst Gustav III:s agerande under sina första år som kung kan vi bli klokare på vår Madame, som gäckat flera släkt- och bygdeforskare. Så även mig.

Jag har tidigare skrivit om Gunnar Ekbergs mormors mormor Carolina Stoltz (1824-1912) och hennes mamma Catharina Stoltz (ca 1794-1838), som båda bodde i Kristianstad och där födde flera oäkta barn. Var de måhända falna kvinnor? Varför dök epitetet jungfru upp?

Saken klarnar när jag fick kopplingen till vår Madame Palmgren: Den 2 september 1832 noteras att den 28-åriga murargesällen Nils Sahlberg och den 40-åriga Catharina Stoltz tar ut lysning i Nosaby. Styffadern Bengt Petersson i Skeinge ger sitt bifall och saken är biff för här har vi nämligen beviset för att min mans mormors mormors mormor var Madame Maria Palmgren.

GEDIGET ARBETE 2007-2012

Denna text hade inte kunnat skrivas utan hjälp från många släkt- och bygdeforskare. Främst vill jag tacka Verumsexperten Mats Pettersson som gav mig beviset för att Catharina Stoltz var barn till Madame Palmgren. Jag fick också en text av den numera avlidne släktforskaren Inga Bengtsson, som beskrev ett gediget arbete genomfört 2007-2012 där flertalet släktforskare varit involverade.

Tio år senare har jag kunnat sitta med Arkiv Digitals databaser och inte bara verifierat uppgifter utan även kunnat komplettera dem. Medan Inga Bengtsson hittade sex barn till Madame Palmgren har jag hittat åtta. Även om jag inte hittat födelsenotisen för min mans anmoder Catharina Stoltz, Madame Palmgrens troligen första barn, så gav dna det slutliga beviset. När jag byggde ut släktträdet på Ancestry trillade plötsligt en handfull dna-kopplingar till husaren Christian Petersson Crantz på sin rätta plats. Husaren var Madame Palmblads första barn med Benct eller Bengt Petersson i Skeinge och anfader till ovan nämnda Inga Bengtsson.

Jag har hämtat fakta hos Malmöhistorikern Kristian Kindblad och Spritmuseums text om Kronobrännerierna. Medlemmar i Släktforskning för noviser har hjälpt mig med många kråkfötter.

5 JUNI 1759

Historien så långt jag nu kan se börjar den 5 juni 1759 då skräddaren och pagen Jöns Palmgren på Svenstorps gård gifter sig med Eva Lundström i Trelleborg. De ska bli Madame Palmgrens föräldrar och redan här anas kopplingar till högadeln, eftersom pager knappast kan hittas någon annan stans. Var Jöns Palmgren tjänat vet vi inte, men han kan ha bytt bana för hustruns släkt titulerades mäster och var skräddare.

Paret bor enligt mantalslängderna kvar i Trelleborg till 1776 och dyker upp i Sankt Petri i Malmö 1780 då äldsta dottern Catharina dör vid tjugo års ålder. Fram till 1781 få paret hela nio barn, varav två tvillingpar. Nästan alla dör. I en mantalslängd från Malmö 1782/83 har släktforskaren Inga Bengtsson konstaterat att det finns två barn kvar men hon hittar bara en kandidat. När jag tio år senare går igenom AD:s databas hittar jag en Påhl född 1766 som jag inte lyckas avliva. Det andra barnet är anmodern Maria Palmgren, den blivande Madamen, som var född i Trelleborg 16 juni 1771.

KRONOBRÄNNAREN

När tvillingarna föds står Jöns Palmgren skriven som skräddare och arbetskarl på Kronobränneriet i Malmö. Att min mans mormors mormors mormors far jobbat på föregångaren till Vin & Sprit kräver ett litet sidosteg i berättelsen.

Systemet med statlig brännvinsproduktion var kortvarig och infördes under den nytillträdde Gustav III:s första år. Statskassan behövde förbättras samtidigt som man höll spritdrickandet och importen av säd nere. Staten bygga upp brännerierna. I Malmö hette arrendatorn Gust Hegardt, som hade 15 pannor och bedrev verksamhet 1777-81. Bränneriet låg på västra sidan av Östra Förstadsgatan från Fredriksbergsgatan och in mot östra stadsporten 1775-1787.

Kronobrännarnas arbete var inrutat. En brännerivecka började på fredagen med inmäskning och slutade med avleverering onsdag tretton dagar senare. Så som arbetskarl kan Jöns Palmgren ha varit en av många drängar som fick sköta pumparna. Men vid så hög ålder som 59 år kanske han främst bistod bokhållaren med mätning och vägning samt ut- och inleveranser av säd.

Kronobrännerierna blev aldrig någon succé, i synnerhet inte i Malmö. Lönnbränningen var utbredd, liksom smugglingen av utländsk sprit. Dessutom var staten en dålig ägare. Hegardt fick varken utlovad pump eller svinstia. Grisarna skulle vara en del av återvinningsekonomin och äta sig mätta på resterna från sprittillverkningen. Det slutade med nedbantade kontrakt och nedläggning av verksamheten.

Jöns Palmgrens tid som arbetskarl vid Kronobränneriet blev kortvarig. Han avled i tärande sjukdom och vattusot i St Petri vid en ålder av ungefär 64 år. Var hans hustru, Eva Lundström, tog vägen är ett mysterium som släktforskarna botaniserat i. Hon kan ha flyttat med dottern till Beck-Friis egendomar. Mer om detta senare.

KAMMARPIGAN TILL BÖRRINGEKLOSTER 

Efter Jöns Palmgrens död bodde Gunnars anmoder Maria kvar i Malmö. Vid 22 års ålder får hon flyttbetyg till Gustafs församling eller Börringe som församlingen ska komma att heta:

Kammar pigan Maria Palmgren, som flyttat till Gustafs församling, och nu derifrån begiär präste bewiset lemnas detta, at hon wid St Petri församling i Malmö ordenteligen nyttiat salighetsmedlen och war här wid påske tiden federste (förste) gången till herrens nattward. Hennes wandel har för öfrigt warit anständigt och beskedeligt hon (är) äfwen på denna orten för wetterlig äktenskaplig förbindelse fri och rekommenderas till det bästa.
Malmö d 29 sept 1793
Nils Malmros

Brevet tyder på att Maria Palmgren redan i Malmö kan ha jobbat som betjäning i finare familjer. Eller så är det faderns gamla kontakter som tas upp igen. På Börringekloster arbetar Maria Palmgren hos släkten Beck-Friis som Maria Palmgren kommer att följa genom livet. I synnerhet Wilhelmina Beck-Friis, född 1775 på Bosjökloster, och senare hennes son Carl Gustaf. Relationen var inte obetydlig. 

Maria Palmgren får snabbt ihop det med en stalldräng på slottet, den drygt trettioårige Johan Stoltz, som enligt senare husförhör påstås vara född 14 februari 1761 i Landskrona (ej verifierad uppgift). Knappt ett år efter ankomsten till Börringekloster gifter sig Maria Palmgren i augusti 1794 med Johan Stoltz, som nu tituleras betjänt. Vad som föranlett upphöjelsen från stalldräng till betjänt vet vi inte, men Maria Palmgren ska genom livet ha en osviklig förmåga att i Wilhelmina Beck-Friis närvaro kunna både dämpa skandaler och lyckas med avancemang för makar och blivande makar. 

Maria Palmgren är troligen gravid när hon gifter sig ty min mans anmoder Catharina Stoltz uppges i husförhör senare i livet vara född samma år som giftermålet. Någon födelsenotis är dock ej funnen.

SJAPPAR EFTER FEMTE BARNET 

Mellan 1794 och 1802 föder Maria Palmgren åtminstone fem barn åt maken, som ibland heter Michael, Johan eller Johan Michael. Han byter titel ofta. När förste sonen Johan Christian föds i Gudmundtorp år 1800 tituleras fadern förre inspectorn. När Jöns Petter föds 1802 i Bjeveröd i Södra Rörum, ägt av Beck-Friis, är Johan Stolts åter inspektor och dessutom arrendator. 

Enligt danska släktforskare med en bouppteckning i sin ägo har Johan Stolz 1794 till 1800 varit ladufogde på Hjära gård i Högseröd varför Catharina Stoltz kan ha varit född här. Födelseböcker saknas för dessa år. Dotter nummer två, Anna Sophia, uppges i senare husförhör vara född 1797 på Bosjökloster, som alltså ägdes av släkten Beck-Friis. Inte heller här har vi kunnat bekräfta uppgiften i dopboken.

FÅR BARN MED NY MAN SEN SKILSMÄSSA

Den 13 juli 1808 föder Maria Palmgren sin tredje son Christian på Skeinge i Verums socken. Häpnadsväckande nog står det att Christians pappa är skräddargesällen Bengt Peterssons barn. Då Maria Palmgren vid den här tiden var gift med Johan Michael Stoltz borde det ha rört sig om hor eller lönskaläge och gett notering om detta i födelseboken, men så icke. Bengt Petersson var 24 vid barnets födsel, Maria Palmgren 37. 

Det visar sig att Johan Michael Stoltz har försvunnit 1802 eller 1803. 1803 står Maria Palmgren med ett barn i mantalslängden fastän hon har fem minderåriga barn. Var de andra fyra är kan vi spekulera i, för de ska alla dyka upp senare i livet. Inga Bengtsson i mantalslängden 1804 hittat enkan Palmgren 67 år tre barn i Bjeveröd i Södra Rörum. Kan det vara Eva Lundström som ännu är i livet?

Den 26 september 1803 får Fru Inspectorskan Maria Stoll född Palmgren flyttbetyg från Biefröd i Södra Rörum att ensam (utan barn) bege sig till Verum för att bosätta sig hos högvälborne Waldemar Wrangel von Brehmer på Skeinge säteri. Han är gift med Wilhelmina Beck-Friis som den 17 februari 1803 fött en son, Carl Gustaf som överlevt, till skillnad från den förre sonen som dog efter två timmar. Vilken roll Maria Palmgren får i hushållet är oklart men titeln ger viss respekt. Det är också nu kring 1803 som hon börjar kallas Madame Stolz eller Madame Palmgren. Kan hon ha varit amma åt Carl Gustaf?

Att Madame Palmgren föder barn med en man hon inte är gift med när hon är i tjänst hos en adelsfamilj kan troligen vara orsaken till att prästen hovsamt inte driver horsfallet till sin spets.

SOMMARTING I HÖRBY

Jag tar hjälp av släktforskaren Markus Gunshaga, som på Anbytarforum delat med sig av en text ur Domkapitlets i Lund arkiv vol FFIIf:895:

”Exhib. d: 15 april 1809. 
Utdrag af Domboken hållen wid Frosta Härads Laga Winter Ting i Hörby den 13de Martii år 1809. 
Wid 1807. års Sommar Ting har Härads Rätten den 8de Maji, enligt Protocollet under No. 16, medelst offentelig stämning å Rättens Dörr och wederbörlige kundgörelser, kallat Inspectoren Michael Stoltz, att innom Natt och år genmäla dess Hustrus Maija Palmgrens på Bosiöcloster påstående, at från honom skilgd blifwa, sedan han för flere år tilbaka henne aldeles öfwergifwit och förlupit, utan att hans wistande warit bekandt. 
Och nu företräder Maija Palmgren med anhållan, at en slik hennes begäran måtte med skilnads Dom komma till werckställighet; hwarjemte hon företer ett så lydande Präste Betyg: Inspectorskan Madame Maija Stoltz, har, under dess förrymde Mans frånwaro, den tid hon wistats här i församlingen, upfört sig anständigt och wäl, hwilket på begäran till Bevis lämnas. 
Klinta den 1. Marii 1809. 
Joh: G: Franck 
Kyrkoherde 

Äfwen som, enligt nu inlämnade Bewis, Stoltz blifwit öfwer hela Häradet och i närmesta Socknar thärintill efterlyst: Och som han alt sedermera icke låtit sig afhöra; Så i förmågo af 13de Capitlet 4. §. Giftermåls Balken pröfwar Härads Rätten rättwist Döma till ägtenskaps skilnad emellan förrymde Inspectoren Michael Stoltz, och Maija Palmgren, hwilken sidstnämda hänwisas, at hos Högwördige Domcapitlet i Lund om skiljoBref anhålla. 
År och Dag föreskrefne 
På Härads Rättens wägnar 
M;v;Celse.”

Johan Stoltz har nu blivit Michael Stoltz och är förlupen. Kyrkoherden, som säkert mycket väl vet att Maria Palmgren har fått barn med en tretton år yngre man utan att vara skild, intygar att Hustrun Inspectorskan och Madame Maija Palmgrens uppfört sig såväl anständigt som väl under tiden som Michael Stoltz har varit efterlyst men ej stått att finna.

Maria Palmgren får sin skilsmässa och i november 1809 lyser det i kyrkan. Benct Palmgren har nu upphöjts till husar och får namnet Rudolph. De gifter sig den 20 december 1809.

BENGTSTORP OCH SKEINGE

Maria Palmgren får sammanlagt tre söner med sin nye make och alla blir husarer. De bor på Björkeberga under Skeinge. Omkring 1820 får de ett avstyckat torp av paret von Brehmer-Beck-Friis och det får namnet Bengtstorp.

Vid denna tid slinker ett nytt födelseår in på Madamen, som görs sju år yngre och anges vara född 1778. Kanske för att justera till åldern till den unge maken. 

1832 får jag som nämnts tidigare kopplingen till min man. När anmodern Catharina Stoltzska gifta sig i Nosaby utanför Kristianstad samtycker styvfadern Bengt Petersson i Skeinge. Det och dna-kopplingarna är beviset för att Catharina Stoltz var Madame Palmgrens och Johan Stoltz barn.

SÄRBOS OCH BOR FINARE ÄN MAKEN 
Ungefär tre-fem år senare lämnar Maria Palmgren sin make och bosätter sig på Hyby gård i Malmöhus län. Kvar miltals därifrån lämnar hon maken och sonen på Bengtstorp. Paret lever åtskilda i 18 år. 

Varför flyttar Madame Palmgren? 1812 hade Voldemar Wilhelm Wrangel von Brehmer, Vilhelmina Beck-Friis make, köpt Hyby gård och flyttat över fiedelkomissrättigheten från Skeinge till Hyby gård. Vid Vilhelmina Beck-Friis makes död 1829 blev sonen Carl Gustaf Wrangel von Brehmer, f 1803, fiedelskommissarie. Det var han som lät genomföra en stor ombyggnad på Hyby gård 1836. Hyby gård får ytterligare en våning och trevåniga frontespiser. Om den nu 65-åriga Madame Palmgren bor i byggröran eller vistades på Häckeberga, Toppeladugård och Eserup som Carl Gustaf Wrangel von Brehmer ägde kan vi bara spekulera i.  

Kanske skulle Madame Palmgren vara sällskapsdam åt Wilhelmina Beck-Friis som bodde på Hyby gård till omkring 1840 då hon flyttar till Helsingborg. Eller så var hon en gammal trotjänare som togs om hand av sonen i huset. 

Madame Palmgren levde sina sista år på Hyby gård och avled 25 juni 1855. I dödsnotisen står att hustrun Maria Palmgren från Hyby gård ankom för många år sedan från Werum där hon är gift med Husaren B Petersson. Hon är 83 när hon dör och begravdes den 29 juni 1855 i Hyby. När maken Bengt Petersson dör i oktober 1857 noteras att han är gift med Maja Palmgren som vistas i Hyby. I Verum känner man alltså inte till att Madamen avlidit.

STOLTZ SLUTAR SOM BETJÄNT

Vad blev det då av Johan Michael Stoltz? Omkring 1813 dyker en Stoltz upp som dräng och betjänt på Bosjökloster. När han dör den 8 maj 1825 får vi veta att han heter Johan Stoltz och är en 64-årig betjänt. Av husförhören vet vi också att han påstås vara född den 14 februari 1761 i Landskrona.

Var Johan Stoltz har varit i tio år är ett mysterium, men även hans kopplingar till släkten Beck-Friis kan vara lösningen. Inga Bengtsson har en teori att han arbetat på Fiholm i Västmanland men bevis saknas. När skilsmässan behandlades i Skåne var det bara i närliggande socknar Johan Stoltz eftersöktes.

Text och bilder på denna hemsida är upphovsrättsskyddade.