Förra helgen var jag på släktforskardagarna i Malmö. Jag fick några riktigt bra tips av Christian Kirschner, som höll föredrag om att släktforska i Tyskland, och Thomas Fürth, som tipsade om att släktforska utanför Norden. Jag delar med mig av tipsen men gör det också till en superduper-kom-ihåg-lista för mig själv.

Namenverbreitungskarte skapat av Verein für Computergenealogie är ett fantastiskt redskap för att härleda familjenamns härkomst. Dock ej för namnet Müller.
Först ut på tipslistan är den fantastiska Namensverbreitungskarte, skapa av Verein für Computergenealogie. Det är en databas där man kan se familjenamns utbredning i tysktalande områden åren 1890 och 1996.
Databasen bygger dels på förlustlistor från första världskriget, dels på CD-versionen av Telefonbuch från 1996. Har en familj inte haft någon son som stupat i första världskriget är den således inte med, men då 10 miljoner tyska soldater stupade ska man inte klaga på det statistiska underlaget.
Tyska Wiki pekar på ett bra exempel på Arp eller Arpe, som mycket tydligt kommer från Nordtyskland. Har du släkt som heter Müller så har du ingen nytta av kartan (testa gärna för att få ett gott skratt).
Själv fick jag indikation om att Breitner som jag härlett via arkiv till området kring Poznan troligen kommer från Bayern. Mormors flicknamn Purath körde jag med den alternativa stavningen Porath och då blev det tydligt att det kommer från Mecklenburg-Vorpommern samt gamla tyska delar av Polen. Jag har dna-träffar från Ukraina och Ryssland och har trott att det borde vara på morfars sida (född i dagens Polen med en mamma med polskt namn). Men tji fick jag. I mormors träd hittar jag Warning och Warnick som fanns i Gdansk och Kaliningrad 1890. Lippert är mycket utspritt i dagens Tyskland men är också väl belagt i dagens Polen, Kaliningrad och Litauen. När jag slog på Voss fick jag inget napp men Voß gav en helt annan bild av norra Tyskland samt många träffar i Kaliningrand och dagens Litauen. Kort och gott ställer namnkartan gamla teorier på ända och ger nya vinklar.
Nästa tips, från Thomas Fürth, är att man måste gå på orten inte landet när man forskar på Tyskland. Orter består, men byter ibland namn. Länder och gränser ändras. Efter samma tips från Fürth från en annan föreläsning 2016 jobbade jag mig år 2022 igenom mormors alla härskare och flaggor. Hon hade bott på två ställen i sitt liv, Bützow och Kosta, men haft 8-9 flaggor (beroende på hur man räknar). Inlägget har ni här.
Oldmaps är en rolig sida för att förstå gamla gränser och vilka potentater som styrt över just dina anfäder.

Nu fick jag tips om olika hjälpmedel som hade kortat mitt arbete avsevärt: Territorial.de visar områden som ingått i olika statsbildningar. Ännu mer interaktiv med länkar till Wiki är den fantastiska Världshistorisk atlas Oldmapsonline. Jag testade mammas och mormors födelsestad Bützow, som visade sig ha tillhört Danmark under medeltiden. På mammas morfar Otto Puraths dödsplats Mesen i Belgien kunde jag enkelt klicka mig fram till var och när olika slag ägt rum i området under första världskriget. Har du tråkigt är det bara att klicka på ”Rulers”, ”Regions” eller ”People” och dra i tidslinjen så kan du åka runt i världshistorien en hel dag.
Övrigt jag fick tips om är Franz Schubert Trauregister (vigsel). Billiongraves verkar vara fantastiskt uppslag för att hitta utländska rötter. Genwiki kommer jag definitivt att återvända till. Många databaser bygger naturligtvis på frivilliga insatser och förbättras efter hand. Breitner fick jag inget napp på alls, men däremot Voss där man kunde få mängder av alternativa stavningar samt få kunskap om att det är plattyska eller lågfrankiska för räv eller rävpäls. Och så fick jag kändisar med namnet Voss på köpet.
Höstens alla regniga dagar är således räddade.